Så här står det i vår överklagan till Alliansstyrda Kungälvs kommun. En kommun som sakta men säkert söndras sönder.
Överklagan av beslut ärendenummer:?
I beslutunderlaget vi fått från Kungälvs kommun, skolchef Lisa Strandberg Werlenius finns inget ärendenummer. Detta är andra gången ärendenummer inte finns med i svar på beslut från Kungälvs kommuns tjänstemän. Är det så att det är en regel att inte ha med det i sina svar på ansökan?
Det är nämligen så att i en överklagan skall det stå med. Det innebär att man som kommunmedborgare har svårt att överklaga de beslut som tjänstemännen tar. Kungälvs kommun gör det lätt för sig.
I skollagen under 5 kap. Trygghet och studiero 3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (http://www.notisum.se/pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20100800.htm). Detta är något som Kungälvs Kommun har missat helt med vår sons skolgång. Det finns totalt 6 år av dokumentationer som visar att man inte tagit hänsyn till detta.
När jag sitter här med avslaget om skolskjuts från Kungälvs kommun undrar jag om det är så att det finns en policy att avslå alla ansökningar först. Det är nämligen inte så många som orkar och kan göra en överklagan. Är lite intresserad över hur statistiken ser ut över avslag från skolskutsar från elever i Kungälvs kommun. Råkar nämligen veta att man avslår alltid bergäran när äldre vill in på ett boende eftersom det inte är så många som överklagar. Kan detta vara ett mönster i Kungälvs kommuns koridorer, att göra så här för att hålla budgeten?
Kommunen upprepar som i ett mantra att vi föräldrar valt själva att byta skola för O. Vad kommunen inte tar med är alla de år av misslyckanden som O haft i Kungälvs kommuns skolor. Att han från tredjeklass, när vi flyttade till Kungälvs kommun fått utstå slag, kränkande ord från andra elever. Han har gått på tre olika skolor i kommunen vilka är: Hålta skola sedan Kullenskolan och sist Munkegärdeskolan. På dessa tre skolor finns dokumenterade kränkningar och slag! Ändå påstår skolchefen Lisa Strandberg Werlenius att vi själva valt att flytta på vår son.
Under alla år har vi haft möten med personal, pedagoger och lärare. Många av dem har varit helt oförstående och inte sett ur O:s perspektiv. Ett tag fick han ha en person som ständigt var med honom var han än var på skolan. Inte för att han gav sig på andra elever utan för att andra elever gav sig på honom!
Han kom ofta hem med blåmärken på kroppen men kunde inte själv berätta vad som hänt utan hans lilla syster som gick i två klasser under honom berättade att hon sett/hört hur andra elever (ofta i grupp) slagit, sparkat och retat. O tog bara emot allt och gav inte igen. Tillslut hade han ofta ont i magen när han skulle gå till skolan. Allt var bra tills han tog i ytterdörren och skulle gå ut genom dörren. Då bröt O ihop, bland spydde han eller fick kraftiga diarréer. Allt detta finns också dokumenterat eftersom man kallade in specialpedagogen Maud Nilzén.
Ändå tycker Kungälvs kommun med skolchefen i spetsen att de klarar av hans skolgång? Hur är det möjligt? Vilken rätt har man som elev, individ, människa i Kungälvs kommun?
Var finns de mänskliga rättigheterna i Kungälvs kommuns beslut i detta ärende?
Under beslut står att det finns möjlighet att åka med kollektivtrafiken till kommungräns! Det var ju just detta ansökan gällde. Vi har ju redan i dagsläget ett buss kort som gäller till kommungräns MEN problemet är ju att Västtrafik gör ändringar i bussturerna och hållplatserna vilket gör att O har svårt att ta sig till skolan.
I O:s varda finns inte utrymme för oförutseende händelser utan allt måste vara inövat innan. Att ta buss har fungerat hyfsat bra eftersom turerna är så täta. Men nu när det blir byte till spårvagn blir det betydligt osäkrare. Det är ofta saker som gör att spårvagnarna inom Göteborg inte går, t.ex. spårarbete, strömlöst, mm. Detta gör att rutinen bryts och O blir orolig och inte kan hantera situationen.
Varje enskild händelse måste övas innan och repeteras ett antal gånger innan det har acklimatiseras.
Således innebär nu Kungälvs kommuns beslut om avslag på vår begäran om skolskjuts att vi får börja öva olika scenarier som kan uppstå och så bara hoppas att det fungerar. Oron som vi som föräldrar känner är obeskrivlig och gör att vi har svårt att ha en lugn dag och fungera fullt ut på våra jobb.
Det skall tilläggas att sedan O slutat i skolan i Kungälvs kommun mår han mycket bättre psykiskt, det är så bra att han har kunnat börja äta sådant som han tidigare fått starka reaktioner på. O:s läkare på Östra Sjukhuset säger att eftersom han nu mår bättre så har det stark inverkan på hans allergi och astma!
Vi som föräldrar till O hoppas att vår överklagan till Allmänna förvaltningsrätten i Göteborg skall ge O rätt till skolskjuts över kommungräns och vi kräver nu även ersättning för den behandling som Kungälvs Kommun med skolchefen Lisa Strandberg Werlenius i spetsen har utsatt vår son och familj för.
Det borde verkligen finnas en rättvisa och vi hoppas att förvaltningsrätten i Göteborg ser den!
Vi har även ett läkarintyg från specialistläkaren som arbetar på habiliteringen Göteborg och södra Bohuslän, hon bekräftar det vi skrivit i denna överklagan.
Som avslutning på detta blogginlägg så ställer jag mig frågan;
Hade det sett annorlunda ut om Socialdemokraterna haft makten i vår kommun?
Jag inbillar mig att det hade varit annorlunda och att de sett till individen i första hand och inte ekonomin.
I detta fall så är socioekonomin ledord. Här finns möjlighet för en elev med funktionshinder att skaffa sig en utbildning, som innebär att kommunen slipper ha ekonomiskt ansvar för iderviden vuxen ålder. Utan utbildning inget jobb och en social kostnad för kommunen i många långa år framåt.
brogrenstankar 