Utvalt

Tankar om och kring Klöverbackens skola

Tankar om och kring Klöverbackens skola

Nu har jag läst flera olika inlägg om Klöverbackens skola. Det finns så många olika åsikter och tyckande om skolan.

Inför mina tankar om skolan har jag pratat med olika kolleger som också har arbetat på skolan längre och kortare perioder så min text är inte bara min egen utan faktiskt fleras reflektioner.

Vem är jag? Jag har arbetat på skolan men också arbetat på flera andra skolor, perspektiv är utifrån arbetsmiljö men även vad gällande styrdokument säger om elevers lärande.

De föräldrar som skrivit om skolan skriver att de inte märkt att arbetsmiljön är bristfällig eller att eleverna kanske inte får de det ska. Detta gläder mig eftersom det visar att jag och mina kolleger är professionella och möter elever och vårdnadshavare på bästa sätt. Det är precis så som det skall vara.

Vår arbetsmiljö och elevernas behov pratar vi med vår rektor om och hen pratar vidare med sin chef. Som medarbetare står man upp för sin arbetsplats och man gör allt man kan för att de man möter skall känna att detta är bästa skolan det ingår i vårt uppdrag och vår profession.

Men skall jag vara ärlig så är skolan jättesöt på utsidan. Skogen är underbar och idyllen är ju att eleverna får springa runt och bygga kojor. Men hur är innemiljön?

Från början var tanken att varje enhet var två klassrum och ett fritidshem. Vid fritidshemmet fanns ett litet kök där eleverna i varje enhet skulle inta sina måltider. Man anställde husvärdar. De hade hand om kök och städ.
Men efter en tid tog man bort husvärdarna och i stället använda två kök där en i varje kök var ansvarig. Eleverna åt då i sina klassrum och på fritidshemmet. För några år sedan tog man bort ett fritidshem och gjorde då en matsal. Detta innebar att man slog ihop två fritidshem så gruppen blev dubbel så stor.
Efter en kort tid valde man att göra ett stort fritidshem med flera små grupper vilket fungerade bra utefter den personaltätheten som fanns då.

Allt under årens gång har det uppkommit nya krav vilket gör att tanken som en gång fanns inte längre fungerar eftersom lokalerna inte fungerar efter den verksamheten som behövs i dag. Flera av de som jag pratat med säger att skolan är för liten utifrån den verksamhet som man vill bedriva. Det finns flera olika aspekter tex. Skolsköterskan är där ca två gånger/vecka. Men hennes utrymme angränsar till ett klassrum och det är lyhört. Eller att rektorn inte är på plats så ofta eftersom hen är ansvarig för två skolor, och skoladministratören är på plats någon gång i veckan. Detta gör att man som personal kan känna sig ensam i många utav de dagliga besluten. Eftersom vi har arbetat på olika skolor har vi erfarenhet av att alltid ha en skolsköterska på plats och vet hur mycket det underlättar arbetet med elevfrågor eller att man har en rektor som faktiskt hinner prata några ord när man springer på varandra. Som personal var det svårt att känna en gemenskap i skolenheten då man inte träffades naturligt förutom på arbetsplatsträffarna. När man hade olika möten eller utbildningar var det svårt att hinna mellan enheterna.

Ett stort problem är att det inte finns någon gymnastiksal i anslutning utan eleverna får gå till Munkgärdehallen. Att gå mellan skolorna är drygt 1km och tar tid för eleverna. Det tar också personalresurser då man behöver vara minst två vuxna som går tillsammans med eleverna. 

Utöver allt detta som jag skrivit om är skolan inte handikappanpassad vilket gör att alla elever inte kan gå på skolan.

Ett faktum är att alla förändringar är jobbiga men ibland måste man göra det ändå. Det kan bli bättre men det handlar om att ni som finns runt eleverna behöver finnas där och säga att de blir bra. Hade man byggt en ny skola i dag så hade man inte valt att bygga ett nytt Klöverbacken eftersom behoven i dag ser annorlunda ut.

Kommunfullmäktige kandidat nummer 13

Ulrica Brogren, 52 år från Kungälv, Speciallärare
Kandidat #13, Kommunfullmäktige / Socialdemokraterna i Kungälv

Mitt namn är Ulrica Brogren och är en kvinna mitt i livet.
Till vardags arbetar jag som speciallärare med elever som har funktionsvariationer. I mitt yrke möter jag både elever och vårdnadshavare och tillsammans arbetar vi för att alla elever skall nå målen att bli så självständiga som möjligt. Det gäller att anpassa utefter varje elevs behov.

Läs mer: https://socialdemokraternakungalv.se/ulrica-brogren-2022/

Marstrands naturreservat en härlig tur på klipporna.

Marstrands naturreservat en härlig tur på klipporna.

Dagens promenad blev ca 4 km.

Vi parkerade på Koön och tog färjan över. Kostnaden för parkering beror lite på vilken du väljer och vilken tid på året du väljer eftersom priserna följer säsongen. Man får även tänka på att färjan över till Marstrands ön kostar.

När vi åkt över till ön valde vi denna gång att gå till vänster. I vanliga fall brukar vi gå åt andra hållet men denna gång bestämde vi oss för att göra lite annorlunda.

Vi råkade komma mitt i seglar tävling så det var mycket folk i början på promenaden. Men när vi kommit en bit ut glesades det ut och vi mötte bara några få under turen  runt. 

Vi valde att först följa den röda markeringen och när stigen delade sig valde vi vit markering som följer vatten kanten. 

Stigen har visserligen renoverats sedan jag gjorde youtube filmen men bitvis är den riktigt dålig och man måste se upp vart man sätter fötterna så att man inte ramlar.

Denna film gjorde jag efter en tur på ön 2014.

På flera ställen runt ön finns badstege för den som är sugen på ett dopp.

Blandade bilder

Om man behöver en toa så kan jag rekommendera de som finns vid hamnen. De var välstädade och trevliga. 

Tips att tänka på:

Bra skor

Fika korg

Badkläder

Gott om tid

En extra tröja, det blåser nästan jämnt

Total betyg:

En otrolig naturupplevelse och trevlig promenad. Men stigen runt är periodvis mycket dålig och det är lätt att trampa fel

Policy för Kungälvs kommuns kommunala grundskolors skolgårdar

Torsdagen 30/6–22 var det kommunfullmäktige i Kungälv.
Då var ärendet KS2022/0834–1, Beredningsskrivelse – Policy för Kungälvs kommuns kommunala grundskolors skolgårdar uppe.

Ärendet handlar om hur kommunens kommunala grundskolors skolgårdar skall utformas vid nybyggnationer.
Beredningen bildning och lärande har under en längre tid arbetat med skolgårds-policyn och utmynnade i denna beredningsskrivelse. Här är mitt anförande som jag höll i kommunfullmäktige.

Presidiet, åhörare/tittare och ledamöter

Jag som ordförande i beredningen Bildning och Lärande är i dag oerhört stolt över att stå här i talarstolen med denna skolgårdspolicy.

En policy är en övergripande avsiktsförklaring, som vägleder och anger förhållningssätt samt vilka värden som ska beaktas i kommunens verksamhet.

Beredningen har under mandatperioden arbetet med frågan kring skolgårdarnas utformning. Det började som ett grupparbete där några i beredningen tog fram riktlinjer på vad skolgårdar bör innehålla. I gruppen ingick Yvonne Norlén (C) och Fredrik Schandorff (S). Gruppen har läst på om och kring regler och vad forskningen säger i skolgårdsfrågan. De har vid flera tillfällen redovisat vad de kommit fram till och beredningen har även haft besök av tjänstemän från kommunen som informerat om hur det ser ut på våra kommunala skolgårdar i kommunen. När vi kände oss redo med bakgrundskollen skapade vi tillsammans detta dokument där vi satt ihop lite av den fakta och forskning vi hittat och framför allt har vi sammanställt våra långsiktiga visioner kring våra kommunala grundskolors skolgårdar.

Visste ni att enligt Folkhälsomyndigheten tillbringar barn i åldrarna 11, 13 och 15 år ungefär 70% av sin vakna tid sittande eller liggande?

Dessutom når allt färre barn från 6 års ålder upp till riktvärdet 60 minuters pulshöjande aktivitet/dag. (WHO:s rekommendation)

Vi måste bygga ett samhälle som gör det lättare att röra på sig mer i vardagen. Att bryta den stilla sittande trenden är viktigt, särskilt bland barn och unga. Det är i uppväxten som vi skapar de vanor som oftast behålls hela livet.

Skolan är den plats där barnen tillbringar den största delen av sin dag. Det finns forskning som visar att hur skolgårdar är uppbyggda och vilket innehåll de har spelar en stor betydelse för barns och ungas lärande och deras sociala och fysiska utveckling.

Det är tre grundläggande kvaliteter som ska finnas på skolgården

som alla kräver areal: förutsättningar för fysisk aktivitet, naturkontakt samt socialt liv.

Dessa tre kvaliteter är helt grundläggande för att en skolgård ska vara välfungerande för de många olika funktioner som skapar kvalitet för alla barn samt för skola och samhälle.

Detta policydokument för Kungälvs kommuns kommunala skolgårdar är ett stöd för organisationens framtida planeringsarbete med hur skolgårdarna bör utformas. Policyn skall bidra till att öka likvärdigheten och kvalitén på våra grundskolors skolgårdar.

Beredningen bildning och lärande föreslår att denna policy för Kungälvs kommuns kommunala grundskolors skolgårdar ligger till grund för en ny skolgårdhandlingsplan för de kommunala grundskolorna i kommunen. 

Policy för Kungälvs kommuns kommunala grundskolors skolgårdar tar även hänsyn till kommunfullmäktiges strategiska mål inom utbildningsområdet som är:
 –att ge goda förutsättningar för livslångt lärande…
… och att det politiska ansvaret innebär att skapa så goda förutsättningar som möjligt för det livslånga lärandet.

Därför yrkar jag bifall på denna policy för Kungälvs kommuns kommunala grundskolors skolgårdar.

Vill DU se/höra inlägget och se debatten gå in här: https://youtu.be/D57-gt60F5o

Nu återstår arbetet för utskottet att göra en handlingsplan som kommunen skall använda när de bygger nya skolor. Så spännande att få vara med och ta fram framtidsvisioner om skolgårdar.

Policy för skolbibliotek i Kungälvs kommuns kommunala grundskolor

Den 12 maj tog fullmäktige policyn om Kungälvs kommuns kommunala skolbibliotek. Som ordförande i beredningen bildning och lärande är jag oerhört stolt att vi tillsammans skrivit policyn i beredningen. Förutom att vi i beredningen arbetat med texten har den även varit ute i två omgångar på politisk remiss. Detta gör förhoppningsvis att policyn har en bred förankring och kommer bli ett bra underlag när bildningsutskottet skriver en handlingsplan som sedan förvaltningen skall förhålla sig till.

Jag själv i talarstolen på kommunfullmäktige 12/5-22

Visste ni att man behöver kunna 50 000 ord för att kunna läsa en vanlig dagstidning. Detta är inget som kommer naturligt utan det sker enbart genom att läsa och träna ords begrepp. Om man som förälder läser 10 minuter om dagen för sitt barn ökar barnets ordförråd och de får de magiska 50 000 ords kunskapen som behövs för att läsa en vanlig dagstidning. Om man inte aktivt läser för barnen hamnar deras ordkunskap långt under och det finns beräkningar som säger att de då endast har med sig 15 000 ord.

I dag är det 4 av 10 föräldrar som läser varje dag för sina barn det är här som skolbiblioteken kommer in. I skolbiblioteken kan eleverna låna med sig böcker hem som föräldrarna kan läsa. Det är också så att skolbiblioteken har stor betydelse i den vanliga undervisningen. Dit kan man gå och ha en mysig lässtund med eleverna. Läraren kan visa hur magiska böcker är och att det finns en värld i litteraturen där allt kan hända.

Ett skolbibliotek bestå av fakta böcker och olika sorters skönlitteratur. Böcker där man bläddrar och vänder pappret men det kan också finnas olika interaktiva alternativ. I dag finns det många bra appar där man både kan läsa och lyssna på olika böcker. Böckerna i flera av apparna finns både på svenska och på andra språk.

När det gäller elevers språkkunskap finns det otroligt mycket forskning och något som återkommer är att elever som får ”bada” i språk får bättre resultat i skolarbetet. Att bada i språket inbär att man på skolan har extra fokus i språket och att man använder sig av en tydlig språkinriktning i alla ämnen. Detta gör läraren genom att förbereda vilka ämnesord som förekommer under lektionen, de förbereder eleverna på nya ord och eleverna får aktivt vara med och arbeta med orden. Den kunskap som man får med sig på det ena språket följer med i det andra språket. Därför är det av stor vikt att böckerna i ett skolbibliotek är på olika språk utifrån de elever som går på skolan.

Detta med böcker på andra språk är också en viktig sak. Skolverket skriver att: Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen (Skolverket 2020).

De elever som har annat modersmål eller fadersmål behöver ha ett språk där de är starka, för att sedan bygga på med ett nytt språk.
Förmågan att lära sig svenska språket har betydelse utefter hur de kan sitt modersmål. Forskning visar att barn som lärt sig läsa på sitt modersmål/fadersmål har lättare att lära sig läsa även på andra språk. Detta är för att de då redan fått en förståelse för hur ljud och bokstäver hänger i hopp. Men inte på något sätt skall detta konkurrera ut varandra utan givetvis är det, det svenska språket som är viktigt om man bor i Sverige.

Något annat spännande i denna diskussion om språket och litteratur är Alfred Nobel och litteraturpriset. Han skrev sitt testamente 1895 och fastslog bland annat att litteraturpriset ska tilldelas en författare som under året gjort mänskligheten den största nyttan. Han var noga med att priset inte skulle avse författare från någon speciell nationalitet. Ser man på de som fått priset under de senaste åren är nationaliteterna spridda över stor del av världen. Så visst är det viktigt att vi på våra skolbibliotek har böcker som skrivits av olika författare och att de finns på olika språk. Jag är övertygad om att ifall Alfred Nobel varit här i dag hade han talat sig varm om vikten med litteratur på alla språk!

Vad som skall finnas i ett skolbibliotek skall inte vi politiker sätta gränser för utan det skall främja elevernas lärande utifrån vad forskningen har kommit fram till.
Syftet med policyn är att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av våra kommunala skolbibliotek i grundskolan. Policyn skall bidra till att öka likvärdigheten och kvalitén i skolbiblioteksverksamhet som gynnar alla elevers kunskapsinhämtning i Kungälvs kommunala skolor.

Jag hoppas att denna policy kommer bli ett viktigt verktyg för att definiera skolbibliotekens roll och uppdrag i våra kommunala grundskolor.

Liten video som jag spelade in när beslutet var klart i fullmäktige 😉

https://www.kungalv.se/kommun–politik/organisation/kommunfullmaktige/webb-tv-kommunfullmaktiges-sammantraden/2022/kf2022-05-12/ (Vill du lyssna på inlägget gå in 1.07.36 i länken).

Handlingar om man vill gå in och läsa i Beredningsskrivelsen 🙂

§ 51/2022
Beredningsskrivelse – Policy skolbibliotek (Dnr KS2022/0297) (sidan 38-48) https://www.kungalv.se/siteassets/dokument/kommun-och-politik/protokoll-och-handlingar/kallelser/kommunfullmaktige/2022/kallelse-kommunfullmaktige-2022-05-12.pdf

// Ulrica Brogren

Alltid lär man sig något

Alltid lär man sig något

Nu har jag haft min första öroninflammation. Det tog 51 år innan jag åkte på denna sorts av inflammation.

Det hela började troligen med en dunderförskyllning som där efter utmynnade i bihåleinflammation och sedermera en kraftig öroninflammation. Jag har inte varit så ofta sjuk på många, många år.
Men eftersom jag i januari bytte jobb och hamnade i en ny barngrupp så fick jag tilldelat mig nya baskilusker.

Nå ja, öronen började med ett svagt irriterande ont och tryck. Detta övergick i ett kraftigt ont som man inte visste hur man skulle hantera och så till sist sa det klick i örat. Då kom det vätska rinnande ur örat dessutom tycktes ha något slut…

Jag sökte vårdcentralen på fredag och fick medicin som skulle tas tre gånger om dagen.
Nu lät det pip och som en torktumlare med ojämn tvätt i, i mitt huvud. Dessutom hörde jag sämre och när jag pratade lät det i mitt huvud som om jag hade en plåthink över huvudet.

Helgen gick och jag blev inte bättre utan snarare sämre. Hörde allt mindre, febern gick upp och det gjorde fortfarande hiskeligt ont. På måndag gick jag åter till läkaren på vårdcentralen. De skickade mej vidare till Sahlgrenskasjukhuset på öron, näsa hals.

Där var det en läkare som tittade i örat, tog fram en ”dammsugare” och sög rent i båda öronen. Det rasslade och skrapade. Ingen skön känsla alls. Läkaren påstod att det inte skulle göra ont men det gjorde det visst. Kände mej lite obstinat där jag låg med örat i vädret. Läkaren bad mig att säga till nästa gång jag tänkte skrika AJ! Jag lovade att göra mitt bästa. Jösses vad man känner sig liten och framför allt barnslig. Varför får inte vuxna tycka att det gör ont?

Nå väl, domen blev att jag inte var ”sjuk”, lite öroninflammation med hörselbortfall är inget ovanligt. Om inte symtomen var borta inom två månader skulle jag höra av mig. Jag fick även en salva som jag skulle droppa två troppar tre gånger/dag i öronen.

Så nu vet jag att jag inte är sjuk, att jag kan jobba som vanligt. Tur att jag just nu har påsklov!

Att leva i en värld där man inte hör vad som sker runtomkring är en helt ny erfarenhet. Att ständigt ha detta pip och sus i huvudet är tröttsamt och oerhört energikrävande.

Saker som jag uppskattar just nu är att det finns text-tv, att nästan alla program går att få textat är så skönt.

Att vara i ett vakuum är oerhört jobbigt.
Saker som annars görs med en klackspark är nu lite bökigare. Tex. att läsa en bok med stadigt pip och sus i huvudet görs att koncentrationen är svår att hålla. Man hör inte när tvättmaskinen, mikron, mm piper för att de är klara. Det är nästan omöjligt att prata i telefon… jag hör ju inte vad den andre säger så att samtala känns ganska meningslöst.

En annan sak som jag just nu funderar på är hur ger man sig själv två droppar av en salva i örat? Hur tänkte de där?

Nå väl jag hoppas min tillfälliga dövhet försvinner, och att när jag vaknar så är allt som vanligt!

Alla barn och elever har rätt att lyckas med skolan

Nu är det 166 dagar till 11 september 2022, som är valdagen. Nu börjar funderingarna på vad man som parti vill förbättra. Jag är socialdemokrat och är aktiv i kommunen där jag bor. Skolan är det område som jag brinner för och som jag ser förbättrings möjligheter i. Denna tex handlar om hur man kan ge alla barn och elever möjligheter till att lyckas i skolan. Inkludering är ett nyckel ord, som vi behöver arbeta vidare med.

Trankärrsslingan

I dag (24/1-21) var vi lite busig…. vi gick Trankärrsslingan åt fel håll 🙂 Eftersom vi gått den vid flera tillfällen vet vi hur stigen går. Men om du inte gått den innan gå åt rätt håll. Det visade sig nämligen att slingans markörer en bart fanns på ena sidan av stolparna.
Om man vill gå slingan är parkering ett litet problem. Man kan ställa sig vid Fontin och gå Bohusleden så kommer man till slingan. Eller ställa sig vid milen på Trankärr sidan, eller vid Trankärrsgården. Det finns även de som ställer sig på ängen vid infarten till slingan.

Vi gick slingan från Fontin och följde 5:ans slinga tills man kan svänga av till Trankärrsgården. Där gick vi upp mellan ladugården och ängen. Vi följde skogsvägen fram. Vissa delar är mycket leriga och man behöver verkligen skor som tål gyttja.

Här följer man sedan stigen fram, under sommaren kan det finnas boskapsdjur så man får vara lite försiktig så att man inte trampar i en ko-blaja. Man följer stigen fram tills man kommer ut på vägen där milen är (här finns även en parkering).

När stigen delar sig håller man vänster. Fortsätt stigen fram tills man ser en bänk som står på en kulle. Här kan man passa på att fika. Det är en fantastisk utsikt över ängarna.

När man går ner för backen finns en stig in i skogen. Där skall man gå in! Fortsätt stigen fram. Här kan vara lite lerigt men ofta kan man gå på sidan.

Vid slutet av skogskanten finns ett vindskydd med grillplats. Här brukar det ofta vara folk som stannar till och grillar eller bara tar en paus.


När man kommit ut från skogsstigen kommer man ut på åkerängar, det går en stig bort från skogen. Fortsätt stigen så kommer man till sist ut på vägen.
Här kan man välja att gå till vänster då kommer man tillbaka till Trankärrsgården och Fontin. Eller så går man till höger och då kommer man till Kungälv och Tveten.

Trankärrsslingan är en underbar promenad speciellt på våren då både vitsippor och blåsippor blommar.

+ & –

+ härlig miljö
+ flera fina fikaställen
+ en fantastisk slinga på våren!!!
– svårt med parkering
– dåligt markerad om man väljer att gå åt andra hållet
– vissa delar är mycket leriga och svåra att komma förbi

Lökeberga

För några år sedan bodde vi i Tjuvkil, då gick vi stigarna runt Lökeberga och utforskade olika vägar. I dag (23/1-21) var vi lite nyfikna på hur det såg ut nu och om vi kunde hitta. Vi parkerade bilen vid badplatsen. Här måste man se upp så att man väljer rätt parkerings alternativ.

Vi gick upp för Kvarndalsvägen, det är bara att gå rakt upp för backen, när man kommer vid sista huset finns en stig vid husets gavel, där går man upp. Här kan det vara lite lerigt och halt så gå försiktigt. Här uppe på toppen är en fantastisk utsikt.

När man gått ca. 50m kommer en skogsväg, följ den åt höger. När skogsvägen möter en grusväg så skall man hålla vänster. Man följer vägen och tillslut kommer man fram och ser vattnet. Här håller man vänster och efter en stund är man åter framme vid Lökeberga badplats.

Vid badplatsen finns några bänkar och en grillplats.

Vi fortsatte vägen fram tills man kommer till en bom.

Här skedde ett jordskred i november 2019. Om man vill läsa mer kan man gå in på länken https://www.kungalv.se/kommun–politik/nyheter/jordskred-i-lokeberg/. Det var en mäktig upplevelse att se hur kraftfull naturen är.

Även denna gång blev det en härlig promenad på 3,5 km. En del tuffa backar men ändå härlig runda i olika miljöer.

+ & –

+ bra med parkering
+ några bänkar
+ grillplats
+ härlig miljö
– avgiftsparkering

En tur runt Fjellsholmen

I dag (23/1-21) blev det en tur ut till Fjellsholmen även kallad Trälen. Vi parkerade Vid Vedhall. Här fick man betala parkeringsavgift. Vi gick över bron till Fjellsholmen och följde vägen fram mellan husen. Det var fullaktivitet vid flera av husen och man märkte av att det var nyproduktion eftersom flera saker vid husen inte var klara.

Vi följde vägen fram och kom till en trevlig liten samlingsplats Där fanns möjlighet att sitta och fika eller grilla. Vi fortsatte vägen fram och höll oss utefter vattnet. Tillslut kom vi fram till en vändplats och ett hus. Det kändes som om vägen tog slut här. Vid huset stod en kille och jobbade vi frågade om man kunde gå runt på något vis. Han svarade att det var bara att gå vidare upp på berget och försätta. När vi kom runt huset fanns det en brygga man kunde gå på och som ledde vidare till nästa område. Vilken fantastisk miljö och viken utsikt det var.

Tillslut kom vi fram till några söta sjöbodar

Vi gick utefter bryggan och satte oss för att fika vid bryggkanten. Utsikten var fantastisk och att sitta där med en kopp kaffe och bara njuta var underbart. När vi fikat klart fortsatte vi utefter bryggan och kom till sist fram till där vi började vår promenad.

När vi kom till parkeringen kändes det som om vi ville gå lite till. Vi gick ut mot Vedhall-hamnen och när vi kom fram till bryggorna gick vi åt höger.

Där gick en väg upp som vi bestämde oss att följa. Vägen gick förbi en massa fina hus och tillslut var vi tillbaka vid parkeringen. En härlig promenad med hav och vind.

Jag har nu efter promenaden gått in och läst på Gofabs fastighetsbyrå (https://www.gofab.se/objekt/en-exklusiv-plats-med-bara-det-basta-fran-bohuslan/) om ön och husen. Så här står det:

Lilla Fjellsholmen
Kungälv – Lilla Fjellsholmen – Kärna

En exklusiv plats med bara det bästa från Bohuslän
Lilla Fjellsholmen för dig som älskar Bohuslän och vill ha ett bekymmersfritt eget boende. Vi kallar det Bohuslän Lodge Living, ett unikt boende för dig som menar allvar med din livskvalitet. Kontakta mäklare för att boka in din visning.
Bohuslän Lodge Living
Lilla Fjellsholmen – en liten ö med broförbindelse! Bohuslän Lodge Living omfattar friliggande hus i storlekar mellan 86-106 kvm. Till varje hus hör ett gästhus på 19 kvm samt egen sjöbod och båtplats. För att på bästa sätt passa in i naturen har vi skapat tre olika hustyper men alla med gemensam nämnare – modern arkitektur i samklang med Lilla Fjelssholmens unika förutsättningar. Husen byggs med exklusiva material och du har möjlighet att själv bestämma färger och anpassa huset efter dina önskemå
l.

Detta var en tur jag varmt kan rekommendera, härligt med vind från havet och fantastisk miljö. Att dessutom få se lite olika hustyper var intressant.

+ & –

+ bra parkering
+ fantastisk miljö
+ hyfsat bra stig runt ön
– betalparkering