Kommunstyrelsemöte 23 maj 2012

Oj, oj, vilken dag jag haft är helt slut i huvudet…

Började dagen med ett förmöte med vår lilla grupp socialdemokrater. Då sitter vi och går igenom det sista inför dagens stor möte. Det har nästan alltid hänt saker som gör att vi måste diskutera och besluta hur vi skall göra i de olika ärendena.

I dag hade jag en hjärtfråga som jag ville lyfta. Hade tagit fram underlag och var redo att argumentera för en förändring. Ärendet var nummer 26, Översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer (Dnr KS2011/2562). En fråga som vid flera tillfällen har cirkulerat i media både i KungälvsPosten och GöteborgsPosten. Politiken har inte tänkt före, utan tagit beslut och inte förstått konsekvenserna för vissa brukare.

Det kan lätt bli så när man som fritidspolitiker inte har hela bakgrunden och går helt på tjänstemännens skrivelser. Men när man då tror att man ”borrat” ner i ämnet och att man har bilden klar så dyker ny information upp och allt kastas omkull. Så har det varit och är just i detta ärende. Det kommer hela tiden fram ny information och man kan se det ur olika perspektiv.

Jag har i dag lämnat en anteckning till ärendet och hoppas att det blir en förändring även om man inte bryter upp allt från början. Det viktiga är att de som behöver fördtjänsten för att ta sig till jobbet skall kunna få det och avgiften skall vara rimlig så att man fortfarande ”tjänar” på att jobba. MEN det är ju också så att bara för att man har färdtjänst så behöver det inte innebära att man har låg lön. Det gäller att komma på ett system som är rättvist och någorlunda lika för alla.

Det finns redan nu möjligheter för dem som har svårt att betala sina resor till arbetet med färdtjänsten. De kan söka bistånd för arbetsresorna genom försörjningsstödet på kommunen.

Känns otroligt konstigt att föreslå försörjningsstödet som ett alternativ, men säg att vi i kommunen kraftigt reducerar avgiften för arbetsresorna så blir även det fel eftersom alla har olika lön. Ett annat alternativ kanske är att man har olika avgifter beroende på inkomst, det borde bli mer rättvist. Men var sätter man taket?

Som sagt detta är ingen svart & vit fråga utan man behöver tänka om och om igen och se ur alla olika perspektiv. Frågan skall omarbetas och fram till dess ligger det beslut som tagits. Vad man kommer fram till när man gör en ny genomgång i frågan är det ingen som vet. Det är bara att vänta och se.

Liseberg!

Så nu var årets första besök avklarat.

Vissa omändringar har gjorts och vi märkte redan vid stora entrén första skillnaden. Där hade man slagit ihop entrén och inköp av åkband. Det stoppade upp en hel del och trotts att kön inte var lång så tog ändå detta inköp längst kötid.

Vi var inne i parken redan vid tolvtiden och började åka när attraktionerna öppnade.  Vädret har visat sig från sin bästa sida och vi har njutit hela dagen av sol och värme.

Ungdomarna har åkt och åkt och åkt igen. I stort sätt inga köer. De åkte, gick ut och sprang in och åkte igen. Vilken känsla! Vilken lycka man sågs avspegla sig i deras ansikten när de kunde välja att åka vad de ville, oberoende av att behöva tänka på om kön var lång eller inte. Man fick verkligen valuta för pengarna för inköpet av åkbandet.

Jag som inte åker så mycket längre utan trivs bäst i skuggan på en bänk med kaffe och lite godis. Har haft en toppen dag med att se på omgivningen.

Tänk vad olika vi är. Vissa hade klätt upp sig medan andra kom i sina vanliga kläder. Vissa hade tjocka jackor medan andra gick runt i linnen. Sedan får man ju inte heller glömma alla dialekter och de olika språken som man hör under en dag på Liserberg. Så mångkulturellt och helt fantastiskt!

Jag trivs verkligen med att vara svensk och bo i detta underbra land med alla möjligheter!

Kommunens språk, svårt att förstå!

För ett par veckor sedan mötte jag en kvinna på gården där jag bor. Hon var så upprörd av grusparkeringen på baksidan och att det nu står en massa lastbilar där.

Hon berättar att när hon köpte sin lägenhet 2007 så var de lovade av Kungälvs kommun att det skulle bli en park. De hade till och med fått se på ritningar på hur det skulle se ut. Men åren har gått och inget har hänt. Damen var både arg och besviken på kommunen. Hon skulle ta upp frågan på årsmötet som vi skulle ha några veckor senare.

Vi som inte bott så länge i huset hade inte denna historia så jag tänkte att det här får jag forska lite i. Sagt och gjort. Jag ringde kommunen och under nästan tre veckor har jag sökt svar i denna fråga. Svaren har varit tvetydiga och någon klarhet i vad som händer på den så kallade grusparkeringen har jag inte fått. Men jag förstår också att många i vårt hus och i kvarteret känner sig lurade för det är inte lätt att förstå kommunens språk.

2001 kom ett förslag till program för detaljplanering för Kv Gjutaren m.fl. i Kungälv. Förslaget kom efter en motion i kommunfullmäktige. Man hade samråd och en utställning om hur det var tänkt och efter detta togs beslut i kommunfullmäktige om det så kallade ”navet” där utbildning och biblotek ingick. Det står i handlingarna att programmet skall ”fungera som bakgrund, utgångspunkter och mål för fortsatt detaljplanering”.

Här är första problemet, när man som kommuninvånare få se ett sådant här förslag till program för detaljplanering så tror man att det är ett projekt som kommunen skall göra.

Men nu har jag lärt mig att det är olika steg innan det blir verklighet.

Förslag till program för detaljplanering är en ide eller vision. Det finns ingen sanning i den. För efter denna presentation måste det till en detaljplan och en översiktsplan. Det är långt mellan iden och verkligheten. Men hur skall man som invånare i kommunen kunna veta skillnaden?

Det konstiga med denna ide plan är att kommunen inte äger marken i hela kvarteret utan bara vissa delar. Det var nämligen någon ”klok” som sålde en del av marken 1989 eftersom man då inte såg möjligheterna med att ha boenden så ocentralt!

Nå väl, nu är området klassat som centralt och enligt förslag till program för detaljplanering skall det byggas 500 lägenheter. Den industrin som finns skall flyttas på och området skall renoveras eftersom vissa delar anses förslummade! Nu uppkommer problemet att de som äger marken vill inte sälja eftersom de anser att priset är för lågt, trots detta byggs det lägenheter som angränsar till industriliknande verksamhet och lagerhus som är förslummande. Där bor vi nu och inget händer.

Jag har pratat med det privata företag som har marken och de har inga planer att sälja eftersom det inte finns någon detaljplan. När jag frågar kommunen säger de att de inte kan göra någon detaljplan eftersom de som äger marken inte begärt det!!!

I kommunens översiktsplan under boendemiljö står det b.la. ”Vid utformning av den fysiska miljön skall tillgodoses att grönområden, olika typer av rekreationsytor, lekplatser och mötesplatser mm skapas”. Hum, är det grusparkeringen eller Mimers hus parkeringen som räknas som rekreationsyta? Närmaste grönområdet är möjligtvis ogräset runt kanterna.

Det står också i förslaget till program för detaljplanering att ett generellt skyddsavstånd på 50 meter förordas när det gäller industrier med små risker. När det gäller högrisk är det 100m till närmaste bostadshus. Som högrisk räknas b.la. bensinstation. Vet inte vad lastbilsuppställning klassas som men jag tycker nog att det borde klassas med högrisk. Vad de har i sin last eller i tanken vet jag inte men säg att det skulle börja brinna! Kan lätt konstantera att några 50m är det inte mellan lastbilarna och närmaste bostadshus.

Jag hoppas att Kommunen nu tar tag i denna fråga och ser till att det blir ordning på kvarteret. Så att visionen om ett levande och grönt centrum kan bli verkligt.

Samhällets förmåga att skuldbelägga

Ja ha, nu är det dags att skuldbelägga föräldrarna som lämnar sina barn till förskolan i tidig ålder. Samhället har olika behov och på många ställen är det fullt i förskolegrupperna. Hum tänker någon vad skall vi göra för att få föräldrar att vara hemma med barnen lite till. ”Pling” vi ber att Eva Ruzel gör ett uttalande. Så händer: Aftonbladet tog i tisdags upp på debatt om att små barn behövde vara hemma med sina föräldrar för att knyta ann (http://www.aftonbladet.se/debatt/article14794301.ab).

Problemet är inte vilken ålder barnet har när de börjar på förskolan. Utan hur stora grupper vi har på förskolan när det gäller åldrarna 1-2 åringar. Många kommuner har så kallade syskongrupper, då är barnen 1-5 år ca 20 st/grupp. Är man ”rena” småbarnsgrupper ligger antalet runt 18st. Där är problemet!

Vi måste ha minder grupper. Det finns otaliga undersökningar på att barn som vistas i stora grupper blir stressade och får sämre resultat när de kommer upp i skolan. Finns till och med en undersökning som säger att det påverkar yrkesval och löneutveckling i vuxen ålder!

Finns också forskning om att barn som börjat tidigt på förskola har klarat det sociala spelet bättre under sin uppväxt tid.

Så allt beror på vad samhället efterfrågar och just nu är det att minska köerna till förskolan. Alternativ två kan vara att arbetslösheten går upp och stannar föräldrar hemma för att vara med sitt barn är det ju inte arbetslösa och då går statistiken ner och det ser bra ut på pappret!

S-kvinnor har som krav att vi behöver nationella normer för personaltäthet och storlek på barngrupperna! Det är dags att säga ifrån, att sätta ner foten och säga STOPP till de stora grupperna i barnomsorgen.

Vårruset i Göteborg 8/5

 Så där nu var det avklarat. För andra året har jag ”sprungit” det så kallade vårruset. En upplevelse som alla borde få vara med om. Tänk tanken att ni är ett gäng tjejer på 14000 som springer sträckan 5km. Innan är det lite folkfest och man får inte glömma den gemensamma uppvärmingen. Då hoppar & skuttar 14000 samtidigt! Vilken under bar syn och en otrolig gemenskap infinner sig.

I år arrangeras det i 16 städer runt om i vårt avlånga land, från Malmö till Luleå.  Det började 1989 i sex städer och har sedan vuxit allt mer och större. Sedan premiären har över 2 miljoner kvinnor sprungit, joggat, lunkat eller gått sträckan!

Om man vill veta mer om hur det går till eller få vägledning kan man gå in på deras hemsida. Där finns alla möjliga bra tips http://www.varruset.se/Start/index.cfm

Hoppas på att det kommer ännu fler nästa år!

En fantastisk dag med brukare och personal

I dag har vi i sociala utskottet fått möjlighet att få en rundvisning inom funktionshinderboenden och daglig verksamhet som vi har i Kungälvs kommun.

En fantastisk dag där vi fått träffa brukare och personal.

Vi började på ett boende för unga där vi fick se att lokalerna en gång i tiden hade varit riktigt bra men att det nu behövdes lite upprustning och kanske lite planändring för att funka i verksamheten.

Åter igen kom ekonomin upp, detta ständiga tråkiga ämne som vi inte kan komma undan. Men om vi i stället börjar tänka ur ett Socioekonomiskt perspektiv så hade vi kunnat ”tjäna” pengar på att ändra om lite här och där. Visst finns kostnaden för insatsen just här och nu, men vi kan slippa än mer omfattade kostnader som kommer i framtiden om man inget gör.

I stort sätt alla de verksamheter vi besökte i dag hade behov av renoveringar. Underhållet var uruselt, och i några fall påverkade detta de som använde lokalerna. Jag som haft ett par hus vet hur viktigt det är med kontinuerligt underhåll. Hoppar man över ett år blir det snabbt kostnads konsekvenser kommande år. Gör man då som i kommunen så är det katastrof. Hur man kan välja bort underhållet är för mig helt oförklarligt. Det är ju inte så att det försvinner om man inget gör!

Jag undrar vad det finns för planer när det gäller underhållet? För visst är det så att det finns en plan?

Alla de människor (både brukare och personal) vi mötte var glada och berättade om sin verksamhet. Personalen var otrolig på att hitta på saker och genomförde en massa bra aktiviteter med brukarna. Vilket otroligt jobb de tillsammans genomför. Och framför allt vilken bra verksamhet vi har i Kungälvs kommun när det gäller de dagliga verksamheterna för de funktionshindrade.

 

Åldersnoja

Åren går så otroligt fort, hinner liksom inte med! Fast vet ändå inte vad det är jag skall hinna med… går ju inte ihop, borde nog försöka leva i nuet och inte alltid vara före för att hinna all det där som jag inte vet att jag måste hinna! Hängde ni med? Det gör inte jag

Det var på en onsdag för 42 år sedan som jag tittade ut och såg dagens ljus. Har nog hunnit med en hel del t.ex. Flyttat 19 gånger! Bott i 4 olika län, det är en otrolig skillnad att bo i de olika landsdelarna. Kulturen är så annorlunda beroende på var du bor.

När jag bodde uppe i Västerbotten åkte man lätt 10 mil för en hamburgare, eller 27 mil för att åka på dans. Fanns kvällar då jag åkte från Lycksele ner till Kranfors för att dansa! Jag glömmer aldrig då det kom upp en ombudsman från Stockholm och han ville ha Kebab till lunch och vi åkte från Lycksele till Vilhelmina (11,5 mil). Här i Bohuslän där jag bor nu skulle jag aldrig komma på tanken att åka de sträckorna för dans eller en lunch.  Men det är en bra erfarenhet.

Något som jag också har lärt mig är det här med vägar och kvalitén på dem. När jag bodde i Västerbotten var man glad om vägarna hade asfalt. Medan man här nere i söder klagar på om det inte är tvåfiligt. Så tala om att man kan ha olika perspektiv beroende på var man bor.

Har också hunnit med att pröva på olika jobb under årens gång. Det som har varit är att jag alltid har jobbat och gärna med flera saker samtidigt. En sommar var extrem då jobbade jag sovande natt på ett boende (ofta var man vaken eftersom de boende behövde hjälp), på förmiddagarna var jag ledare på Unga Örnars dagläger och på eftermiddagarna jobbade jag i hemtjänsten. Den sommaren var otrolig och jag lärde mig att det var lite väl mycket.

Har inte heller varit rädd att pröva på olika jobb. Ofta gick det väldigt bra men när jag försökte stå bakom disken på ett hotell och ta emot gäster, samtidigt prata engelska och knappa på datorn gick det inget vidare utan efter en vecka blev jag kallad till chefen. Det blev förflyttning och jag fick i stället jobba som konferensvärdinna. Vilket jag höll på med under två år samtidigt som jag gick i skolan.

Jag lärde mig ganska snabbt att stå i kassa inte var min sak så när jag sökte sommar jobb i en affär valde jag i stället att stå i fisken! Oj vilken toppen sommar det blev och vad mycket jag fick lära mig!

När jag nu sitter här och funderar så har jag gjort så mycket och jag är nöjd över hur jag levt, inser att jag inte kan ha samma tempo men vill fortfarande ha utmaningarna!

Åldersnojan får jag jobba vidare på och i stället försöka ta vara på vad det kan lära mig. Men visst, jag erkänner:

Jag tycker inte om att åren går så fort.

Jag tycker inte om när jag hittar rynkor eller gråa hårstrån.

Jag tycker inte heller om att kroppen lever sitt egna liv med svettningar mm. Men å andra sidan kan jag väll inte göra så mycket åt det!

 

 

Konfirmation

Tiden går otroligt fort och jag tycker inte det var längesedan jag blev mor för första gången. Tja, nu råkar det redan gått 14½ år sedan sonen tittade ut och i dag har han blivit konfirmerad.  Mins när jag själv satt där framme vid altaret på en stol och skulle svara på frågor (1984). Kyrkan var full av folk och man var jätte nervös. Efteråt kändes det som en stor lättnad. I dag satt jag där i kyrkan och var minst lika nervös som då när jag konfirmerades fast nu var det min stora son som satt där framme. Det gick jättebra och de redovisade lite om jul, påsk och pingst. Inte alls lika stelt som när jag fick svara på frågor. Härligt att det går framåt och att kyrkan tar nya perspektiv på lärandet.

Sedan i höstas har de träffats i konfirmationsgruppen varannan söndag. De har tillsammans fått lära sig om den kristna tron. Att konfirmera sig har för vissa varit helt självvalt medan andra gjort det för att få ”precenter”. Oavsett vilket skäl ungdomarna haft är jag övertygad om att de lärt sig massor och kommer ha nytta av den kunskapen under livets gång.

Jag har tillsammans med sonen varit på många av söndagarnas gudstjänster och vi har blivit mycket välkomnande in i gemenskapen. Det har blivit en självklar aktivitet under söndagsförmiddagarna och jag kommer fortsätta att gå till kyrkan på söndagarna. Jag har träffat många nya människor och haft intressanta samtal efter gudstjänsterna på kyrkkaffet. Framför allt har jag lärt känna och prata med människor som jag annars inte skulle pratat med.

 Konfirmationsdikt

Idag har du gjort ett val
När du klev in i guds sal

Ett val som för många känns skrämmande
Då ny lärdom kan vara främmande

Med ny kunskap om livet
Har du lärt dig att inte ta det för givet

Så dagen till ära
Får du fira konfirmationen tillsammans med dina kära

(http://www.kortadikter.se/konfirmationsdikt/)

Ulrica Brogrens tal i Kungälv, 1 maj 2012

Kamrater, åhörare

Jag heter Ulrica Brogren och är en stolt S-kvinna, mor, förskolelärare och fritidspolitiker i Kungälvs kommun. Har suttit i kommunstyrelsen här i Kungälv sedan januari 2011. Det är inte lätt att vara kvinna och ny i politiken. Jag har lärt mig massor! I vårt samhälle finns många orättvisor och jag skall nämna några av dem här i dag.

 Barnfattigdom

Enligt Räddabarnens rapport om barnfattigdom så ökar det allt mer i vårt samhälle. Begreppet avgiftfri skola är något vi socialdemokrater vill föra fram i kampen mot barnfattigdomen. Det sägs att skolan inte skall ha avgifter utan att den är till för alla. Men tyvärr säger min erfarenhet att det inte stämmer. Ständigt tillkommer små extra utgifter. Allt ifrån att barnen skall åka på liten utflykt och man får betala bussen till att de skall ha med sig lite extra fika eller lunch när de har friluftsdagar. Man kan tycka att det bara är någon enstaka gång men har man flera barn så blir det många små tillfällen och då blir kostnaden stor. Det är väll inte så farligt, kanske ni säger men tänker vi då på dem som faktiskt redan har en ansträngd ekonomi. Och handen på hjärtat vem reser sig och erkänner att man inte har råd med busspengen, teaterbiljetten, fikat eller lunchen. Vi socialdemokrater anser att alla de aktiviteterna som görs, skall ligga på skolan och ingå i deras budget. Vi socialdemokrater säger, Fattigdom och barn hör inte ihop. Bort med avgifter i skolan!

Barnomsorg

Samhället förändras otroligt fort. Minns när mataffärerna stängde 18.00 på vardagarna, på lördag stängde den 15.00 och helt stängd under söndagen. Nu kan man ju handla från 07.00 till 22.00. Har tyvärr varit i affären vid de extrema tiderna och måste medge att det är många fler än bara jag som väljer lite udda tider. Men det borde också innebära en förändring på barnomsorgen, dit har vi inte riktigt kommit ännu. Jo vissa kommuner har nattis men kvällis och helgis förekommer inte om man inte får dispens och har dagmamma. Har faktiskt varit just en sådan dagmamma som haft barn på så kallade obekväma tider. Ett av S-kvinnors krav är att kommunerna skall erbjuda barnomsorg på alla dygnets tider och dagar. Detta för att minska den stress som uppkommer då många föräldrar inte har 7-16 jobb utan arbetar på oregelbundna tider. Enligt en rapport som kommunal gjort är det 30 % av deras medlemmar som inte kan arbeta heltid på grund av hur förskolans öppentider är!

Gruppstorlekarna i barnomsorgen

Vi socialdemokrater har också som mål att minska barngrupperna i kommunen. I de stora barngrupper kan det uppstå svåra och farliga situationer som påverkar barnen mer än vad som syns utåt. Barnen lär sig att den starke vinner och att vuxna inte alltid finns till hands när de behöver dem. Gruppstolekarna har betydelse både för verksamheten och barnens enskilda utveckling. Man skall för barnens skull undvika större grupper. För de yngre barnen bör gruppstoleken ligga på 12 stycken och de lite äldre (4-5åringarna) 15 stycken i gruppen. Tyvärr känner jag inte till någon kommun som följer detta eller som har det som mål! S-kvinnor jobbar för nationella normer när det gäller storlek på barngrupperna och personaltäthet.

På äldre dár

Äldre är inte en enhetlig grupp. Alla är unika med olika behov och drömmar. Vi Socialdemokrater tycker att äldre ska få bestämma själva över sitt liv och sin vardag, oavsett om det handlar om att jobba vidare efter 65 eller vilken typ av omsorg man väljer. Det ska finnas möjlighet att välja om man vill bo kvar i eget boende eller flytta till en annan form av boende på äldre dar. Det måste därför finnas ett varierat utbud av bostäder för äldre. Därför är vi socialdemokrater glada att vi fört fram och nu är med och genomför tryggt boende och tryggehts boende för äldre här i Kungälv kommun. Vi har också som mål att äldre par inte ska behöva flytta isär när någon av dem behöver särskilt boende i vår kommun.

Utmanarrätten

Vi är däremot inte för den så kallade utmanarrätten där företag kan utmana oss och ”driva” vår kommuns verksamhet. I Sverige är det i dag 36 kommuner som har utmanarrätten men det finns även de kommuner som valt att ta bort utmanarrätten, eftersom man sett att det kostar mer än det smakar. Vi socialdemokrater ser riskerna med att privata företag driver kommunala verksamheter. Det blir ofta en kostnadsökning då de privata aktörerna vill ha en ekonomisk vinst med verksamheterna. Som det är i dag är det kommunen som får utreda om de som utmanar har rätt till att ta över kommunens verksamhet. Det är kommunen som står för kostnaderna och om resultatet blir att det ”nya” företaget får ta över så är fortfarande kommunen ansvarig för verksamheterna och skall kontrolera att kvalitén håller. I mina ögon kan detta inte bli mer än en ökad kostnad för kommunen. Därför anser vi socialdemokrater att Kungälvs kommun skall göra som flera andra kommuner redan gjort, avskaffa utmanarrätten NU!

Alla tillsammans

Text & musik: Thorstein Bergman

Alla tillsammans, tillsammans för människans rätt. Vad vi gör är vad vi ska och bör och ingen kan stå utanför. Alla tillsammans det finns inget annat sätt. Framtiden kan verka hopplös men, det är människan som skapar den!

En värld som är mörk och som har gått i kvav som ett helt olösligt problem, och ändå är allt konsekvenserna av ett visst ekonomiskt system. Det finns ingen Ödets och Himmelens lag, det finns ingen Slumpens cynism. Människor lider var eviga dag, de lider av kapitalism.