Sedan några dagar har jag tänkt mycket på begreppet kränkning och vad det är. I skolans värld används det allt mer men jag tror tyvärr att det ”missbrukas” vilket gör att när det verkligen gäller inte tas på så stort allvar.

Vi som arbetar i skolan har fått till oss att man skall skriva så kallade kränkningsanmälningar när vi ser eller uppfattar att någon blir kränkt. Men här kommer då fenomenet tolkning in.

På barn och elevombudets sida står det så här (https://beo.skolinspektionen.se/sv/fragor-och-svar1/fragor-och-svar1/vad-ar-skillnaden-mellan-trakasserier-och-krankande-behandling/) : Enligt skollagen är kränkande behandling ett beteende som kränker ett barns, eller en elevs, värdighet. Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden, utfrysning, hot eller slag och sparkar. Det kan också vara kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller kommentarer på internet eller via sms.

En kränkning kan vara något som bara händer en gång. Om det upprepas och sker gång på gång brukar det även kallas mobbning.

Vad är kränkning för dej?

När jag gör en sökning på nätet om vad kränkning är så kan man bland annat läsa på statens medieråd (https://statensmedierad.se/nohate/jagvilllaramigmer/vadarenkrankning.1427.html) att kränkning är när man får elaka kommentarer. Det syftar främst på det som kan spridas på nätet. Det står att:

Elaka eller kränkande kommentarer kan få stora konsekvenser både för den som drabbas, för personer runt omkring och för samhället i stort.

• För den som drabbas kan det leda till psykisk ohälsa, rädsla att ta del i offentliga samtal och att uttrycka sin åsikt.
• De som bevittnar kränkningen kan också de bli försiktiga med att säga vad de tycker, särskilt i offentliga sammanhang.
• Detta kan leda till demokratiska problem.

De menar att det är viktigt att prata med barn och unga tidigt hur man skall vara på nätet.

Enligt skollagen och diskrimineringslagen skall man som anställd i skolan vara uppmärksam och om man får veta att någon elev upplever sig mobbad eller kränkt. Då inträder handlingsplikt. Det innebär att skolan skall utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter.

Detta kan man ju tolka olika. För mig innebär det om jag ser att en elev blir utsatt att jag tar reda på orsaken. Att jag sedan gör åtgärder så att det inte fortsätter. I åtgärderna innebär att jag pratar med eleverna som är inblandade, vårdnadshavare, informerar även andra lärare om problemet så att vi är flera som kan hjälpa och se till att det inte upprepas. Jag skriver dokumentation om händelsen och försöker se om det finns några lösningar vi kan göra. OM det fortsätter skriver jag en kränkningsanmälan.

Det innebär att i många fall löser vi det på skolan med eleverna och vårdnadshavarna. Vi har möten och uppföljningar för att kontrollera att det blivit bättre. Vi jobbar tillsammans med problemen och löser dem.

Det finns däremot fall som jag inte ser som kränkande och det är när det är två elever som gemensamt gör saker mot varandra. Eller när det finns en elev som ofta gör saker mot andra och sedan får tillbaka. Detta ser jag som konflikter och att man måste arbeta med hur man är mot varandra. Om detta förekommer har man också möten med vårdnadshavare, man skriver dokumentation och man har olika åtgärdsplaner så att det inte skall bli ett varaktigt beteende för eleven.

Men enligt skolverket skall jag göra en kränkningsanmälan varje gång en elev får tillbaka oavsett om den gjort minst lika mycket själv. I detta fall får jag skriva två kränkningsanmälningar och ett tillbud. Om man ser på allt som kan ske under en dag kommer jag som lärare behöva skriva otaliga kränkningsanmälningar. Man skall inte glömma att det ingår även en uppföljning i varje kränkning anmälan. Att vara med eleverna kommer bli ett minne blott.

När jag fortsätter att surfade runt på nätet hittade jag en sida, lagen.nu (https://lagen.nu/begrepp/Kr%C3%A4nkning) Så här står det om precis det som jag tagit upp som problem.

För att kränkning ska anses uppstå krävs att det är en attack mot någons integritet. Det krävs vidare att personen i fråga på något sätt värnar sin integritet och inte själv ”bjuder in” till kränkningen. Är den kränkte medvållande kan ersättningen antingen jämkas eller helt falla bort. Exempel på detta är att en person som frivilligt ger sig in i/startar ett slagsmål inte kan åberopa att denne blivit kränkt av slagen som utdelats under samma slagsmål (om inget helt förutsägbart inträffat under slagsmålet).(hämtat 26/12 2018)

Detta är ju precis det jag tog upp och precis det jag anser borde vara riktlinje. Visst måste vi i skolan ta allt på allvar MEN att skriva kränkningsanmälningar på allt är en orimlighet. Vi skriver på det som är kränkning och jobbar vidare som vi alltid gjort. Vi är med eleverna och hjälper dem med vad som är rätt och fel. Vi skapar trygghet och tillit till att vi vuxna finns för dem och är där för att hjälpa och stötta.

I skolans läroplan står det att vi skall:

• Främja förståelse för andra människor och individers förmåga till inlevelse. Ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling i skolan. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. (Ur Lgr 11, kap. 1)
• Stärka elever i att ta ställning mot kränkningar genom att arbeta för att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. (Lgr 11, kap. 2)

Låt oss lärare göra vårt jobb! Vårt jobb är att vara med eleverna och inte skriva en massa anmälningar som ändå ingen gör något med. Ge oss arbetsro och verktyg som är anpassade efter vår verklighet.