Den 25/12-2020 åkte vi till Guddehjälms naturreservat. Det var markerat redan från Marstrandsvägen och det fanns gott om parkeringsplatser. Vid start fanns en informationskarta om naturreservatet. För oss var det första gången så vi valde slumpmässigt den blå slingan.
Det har ju regnat konstant i flera veckor så det var ju inte speciellt förvånande att markerna var blöta och på vissa ställen var det större pölar man fick hitta vägar förbi. Men mellan pölarna när marken var torr gick det mycket bra att gå.
Slingan var väl utmärkt på olika träd och stora stenar. Något som var mycket trevligt var att vid några av torpruinerna fanns skyltar att läsa om torpet. När det byggdes, vilka som bott där och när det revs. Tyvärr var några utav skyltarna förstörda så där fick man fantisera om vem som bott och när. Efter slingan fanns även en gammal kvarnplats. Fantastiska stenblock och om man blundade så kunde man nästan höra kvarnens hjul.
Något jag observerade var alla fantastiska gärdsgårdar som gick kors och tvärs. Jag funderar på hur det kunde sett ut runt 1800- talet. Gick det kor här då… var det vägar och folk bodde efter dem? Några utav torpen kunde man se var större än andra och hade fler hus och rum. Hade varit roligt att se hur det sett ut.
Vi hittade inte så många fikaställen utan precis när slingorna möttes fanns en bänk som vi satte oss vid. Kaffet smakade som vanligt utsökt. Bäcken porlade och löven prasslade, tystnaden var så rogivande.
Något som var lite märkligt var att på vissa ställen fanns det grenar och träd som vara ”angripna” av frost. Det såg mycket lustigt ut.
Även denna gång mötte vi på några trevliga människor som vi pratade med. De kom inte från Kungälv utan var långt härifrån. Vi kunde tipsa om några andra fina promenadstigar och passade på att berätta lite om Kungälv och hur bra det är att bo här 🙂
Slingans längd beräknade vi till 4,5 km. En härlig promenad över stock och sten.
+ & –
+ parkering
+ sling markering, lätt att hitta
+ natur
– mycket blött på vissa delar
– få fika ställen
– saknade karta i början på hur stigarna går
brogrenstankar 