I dag började jag ett nytt försök för att ändra mitt ätande. Jag har nog prövat de flesta dieter (Viktväktarna, Nutrilett, Xtravaganza, Sahlgrenska metoden, kålsoppa, mm) och otroligt nog lyckas jag gå ner varje gång. Jag har kämpat flera gånger mot kraftig övervikt på 10-25 kilo och fixar att gå ner i vikt på några månader.
Mitt största problem är att jag tröttnar när jag väl är i mål. Det är så himla lätt att tappa fokus och hoppa över träningen eller mat planeringen. Dessutom ”tror” jag att ALLA andra minsann kan äta allt och det stör mig. Så därför äter jag helt fel vissa perioder.
I maj månad hade jag åter lyckat gå ner många kilon och var hyfsat nöjd. Min omgivning tyckte att jag blivit så smal… (tyckte visserligen inte jag men var ändå ganska nöjd).
Sommaren kom och jag började träna. Jösses vad jag tränade, sprang och gick varje dag. Jag som aldrig sprungit förut fick plötsligt idéer om att jag gillade att springa några killometrar varje dag. Kände att denna gång kunde jag nog hålla fokus och gå rätt väg.
Men hösten kom och nytt jobb + lite annat gjorde att jag inte sprang lika mycket. Hoppade dessutom över mina runder. Blev ”lat” och tog cykel i stället till jobbet vilket gjorde att jag inte rörde mig lika mycket.
Började äta godis… Ja skall sanningen fram blev det inte bara på lördagarna utan tyvärr slank det ner en bit betydligt oftare. Min kära, underbara man påpekade att jag kanske inte borde ta en godisbit varje gång jag satt vid datorn och skrev. Något jag gärna gjorde.
Vanligt var att när jag betalade räkningar, skrev en skoluppgift eller bokförde så ville jag ha minst en påse godis. Tyckte jag tänkte bättre?
Men för en vecka sedan när jag märkte att även de gamla byxorna (som jag la undan i våras för att de var för stora men tagit fram igen) började bli trånga. Insåg jag att något måste göras. Jag började fundera på om jag kunde pröva någon ny diet.
Sagt och gjort, gick in på hälsokosten och köpte en fastekur. Tänkte det kunde vara en bra början. Men det gick verkligen inte bra. Stod ut tre dagar, hade en fruktansvärd huvudvärk och kände mig otroligt vissen. Insåg att det inte var läge att fasta just nu utan att min kropp behövde mat!
Några av mina arbetskamrater hade pratat om 5:2 metoden. Jag ville veta mer om denna mirakel metod. Så jag lyssnade på boken 5:2-dieten – friskare, smalare, längre liv med halvfasta. Av: Dr Michael Mosley. Boken var bra och jag kände att detta kunde jag pröva.
Bestämde mig att på måndag skulle det ske!
Handlade hem lite mat/soppor som jag kunde äta under mina ”halvfasta” dagar. Jag hade fått tips om Viktväktarnas soppor så jag köpte hem lite olika smaker. Laddade även hem en APP (5:2 & 6:1 hälsodieten) till telefonen som hjälp att hålla koll på kalorierna. Talade om för familjen att nu var det dags igen 🙂
Så kom måndagen och jag kände mig förberedd på min nya dag. Började med att väga mig… inte roligt alls insåg att jag gått upp 14,4kg sedan maj. Hur något sådant är möjligt kan tyckas otroligt men det är bara att inse fakta. Jag har slarvat och inte skött mig. Har bara stoppat i mig allt jag haft lust till. Det är bara att bita i det sura äpplet och ta tag i problemet!
Nu är kvällen här och jag känner mig nöjd över dagen. Jag har ätit
- frukost; havregryn, bär, mjölk
- lunch; grönsakssoppa
- middag/kvällsmat; ägg, avokado, kalkon, tomat, sallad, purjolök
Kan konstantera att dagen gått bra och ser fram mot onsdag då min andra halvfastedag blir. Det gäller att skynda långsamt men det är otroligt svårt. Hoppas på att kilona rasar och att jag denna gång hittat rätt.
Ja jag inser att man inte kan äta allt alltid, utan jag måste tänka på att det som stoppas in i munnen måste ut i energi! Jag vet, jag vet, måste bara göra det också!
Nå väl tänkte fortsätta dokumentera hur denna 5:2dieten fungerar för mig. Nu gäller det att fokusera och hålla riktning!
brogrenstankar 