Varför kan man inte bara få sova en hel natt?

Jag börjar faktiskt undra vad som hände med den där fantastiska uppfinningen som kallas en hel natts sömn. Finns den ens kvar?

Först vaknar man för att man behöver gå på toaletten. Inte för att man är särskilt kissnödig, utan precis lagom mycket för att hjärnan ska tänka:
“Nu är det nog bäst att vakna helt.”

Och om inte det räcker så kommer nästa överraskning… en härlig (läs: fullständigt onödig) vallning. Ni som vet, ni vet. Plötsligt känns det som om någon vridit upp elementet till bastunivå mitt i natten.

Jag har till och med skaffat olika täcken. Ett svalt täcke för vallningarna och ett lite varmare. Problemet? När vallningen väl är över fryser jag istället! Då ligger jag där och försöker byta täcke utan att vakna ännu mer. Det känns nästan som ett nattligt OS i täckesbyte.

När allt det där väl är avklarat tänker man:
“Nu ska jag bara somna om.”

Jodå… eller hur.

För då kliver hjärnan in och börjar sitt nattpass.

“Vilken runda ska jag springa i morgon? Den långa eller den korta?”

“Hur ska jag lägga upp undervisningen under höstterminen så att eleverna får den bästa starten?”

“Vad är det jag absolut inte får glömma innan skolstart?”

“I morgon ska jag tvätta… hur gör jag det smartast så att allt hinner torka?”

“Nu behöver nog rabatten rensas också…”

Och innan jag vet ordet av har jag planerat halva veckan, klockan tre på natten.

Jag har faktiskt försökt träna på att tänka på… ingenting.

Men hur gör man det egentligen?

För då tänker jag ju:
“Nu får jag inte tänka.”

Och vips tänker jag på att jag inte ska tänka.

Till slut ligger man där och funderar på hur många timmar det är kvar tills klockan ringer. När man äntligen somnar känns det nästan som om alarmet redan har bestämt sig för att börja pipa.

Om någon sitter inne med hemligheten bakom en hel natts ostörd sömn får ni gärna dela med er.

Tills dess fortsätter jag mitt nattliga äventyr med toalettbesök, täckesbyten, vallningar och en hjärna som tydligen tycker att klockan tre på natten är den perfekta tiden för veckoplanering.

Fast en sak är ändå säker…

När morgonkaffet kommer smakar det ovanligt gott. ☕

Publicerad av brogrenstankar

En aktiv kvinna i sina bästa år. Har många tankar om livet tillvaron och möjligheterna.

Lämna en kommentar