I dag har jag mest suttit på en stol. Det låter kanske inte särskilt spännande. Men stolen stod mitt i onsdagsräkningen, valnämndens preliminära rösträkning efter valdagen. Det är då bland annat de förtidsröster och utlandsröster som inte hunnit fram till vallokalerna på valdagen ska tas om hand och räknas.
Och här är det kanske viktigt att förklara vad jag som ledamot i valnämnden faktiskt gjorde. För jag var inte en av dem som sprättade kuvert, sorterade valsedlar och räknade rösterna. Vi ledamöter satt med och följde arbetet, men själva valkuverten och valsedlarna hanterades av dem som arbetade med rösträkningen. Vår uppgift var alltså framför allt att följa och observera arbetet.
Så från min stol har jag sett människor räkna, sortera, sprätta kuvert, räkna igen, kontrollera och sedan räkna en gång till. För när det inte stämmer finns det bara en sak att göra: börja om. Och till slut stämde det.
Vi öppnade mötet klockan nio och avslutade 19.18. Däremellan hann jag med ungefär en halvtimmes lunch, då jag sprang iväg och köpte något att äta och sedan snabbt tillbaka igen. Jag tror att det var omkring 36 personer som arbetade med rösträkningen och över 3 000 röster som skulle hanteras. Det var faktiskt fantastiskt att se hur noggrant och metodiskt de arbetade.
Jag är ganska ny i valnämnden, och det har varit spännande att få se ett val från en helt annan sida. Som väljare går man till vallokalen, tar sina valsedlar, röstar och går därifrån. Men bakom det finns en enorm organisation. Lokaler, material, bemanning, utbildning, förtidsröstning, transporter, kuvert, valsedlar, rutiner, säkerhet och till sist allt detta räknande.
Det har också blivit väldigt tydligt för mig hur stor skillnad det kan vara mellan att fatta ett beslut och att sedan se hur beslutet fungerar i verkligheten.
På ett möte kan något se alldeles utmärkt ut på en bild eller i ett underlag. Vi tror att vi hittat en bra lösning och säger ja. Sedan kommer verkligheten.
Ett exempel är de ställ där valsedlarna placeras. På bild såg lösningen bra ut, men när de väl användes blev det tydligt att valsedlarna inte syntes lika bra som i de gamla. Det var svårt att veta när beslutet fattades, eftersom vi då inte hade några att faktiskt prova.
Samma sak med förtidsröstningslokalen på Kongahälla Center (KC). Tanken var god och på papperet såg det bra ut. Men när verksamheten väl kom igång upptäcktes saker som vi inte hade kunnat förutse.
Och det är egentligen en ganska nyttig påminnelse långt utanför just valnämnden: det som ser bra ut vid ett sammanträdesbord behöver också fungera för människorna som ska använda det i verkligheten.
En annan sak jag har roat mig med från min stol är att lyssna och titta på hur grupperna arbetar tillsammans. Det är lite spännande. I början är alla väldigt tillåtande och försiktiga med varandra. Efter några timmar, när man har räknat samma högar ett antal gånger och siffrorna kanske fortfarande inte vill stämma, kan det uppstå lite små schismer. Någon tycker på ett sätt, någon annan på ett annat. Men sedan händer något.
Man hittar formerna. Man lär känna varandra. Man löser problemen tillsammans. Och under de sista timmarna hördes både skratt och glada kommentarer runt borden. Tröttheten fanns förstås där, men också känslan av att snart vara i mål. Det tyckte jag väldigt mycket om att se.
Nu återstår utvärderingen. Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad behöver vi ändra? Vad upptäckte vi först när allt sattes på prov?
För det är väl precis så en organisation blir bättre. Inte genom att låtsas att allt blev perfekt, utan genom att våga titta på det som inte fungerade och ta med sig lärdomarna.
Nästa gång är det EU-val. Det är ett par år kvar, men efter den här erfarenheten tänker jag att arbetet inför ett val egentligen börjar långt innan den första väljaren kommer till vallokalen. Ju mer vi kan förbereda och tänka igenom i god tid, desto färre ”hjälp, det här måste vi också lösa!” behöver det förhoppningsvis bli nästa gång.
Så ja, i dag har jag suttit väldigt mycket på en stol. Men från den stolen har jag fått se en liten men viktig del av demokratin på riktigt.
Och till alla er som har räknat och räknat och räknat lite till runt om i landet i dag: fantastiskt bra jobbat!
Nu tar vi med oss det som fungerade, lär oss av det som inte gjorde det och ser till att bli ännu bättre nästa gång.

