Den fria viljan, men till vilket pris?

Hur kan man som kommun tillåta att en person bor i en kvaddad bil på en parkering mitt under vintern? Det har under en längre tid stått en kvaddad bil på en parkering som någon bor i. Vet att personen fått möjlighet att få hjälp men avböjt.

Hur ställer man sig till detta? Är det den fria viljan som skall gälla?

Enligt wikipedias (http://sv.wikipedia.org/wiki/Heml%C3%B6shet) tolkningen på hemlös är det en situation som uppstår då en person saknar bostad.  Att man saknar bostad kan ju bero på många saker. Dels har det blivit hårdare krav på hyresgästerna, men det sägs också att det har blivit en ökning sedan man 1995 genomförde den så kallade psykiatrireformen. Det var då man ansåg att många av de boende på mentalvårdsinstitutioner skulle bo i egna lägenheter, vilket många av dem inte klarade av eftersom de inte fick tillräligt stöd. Men det finns givetvis en mängd andra orsaker till att man är hemlös.

Frågan tycker jag är om vi som samhällsmedborgare tycker det är riktigt att det skall finnas människor i Sverige som inte har en fast bostad, ett hem och trygghet att vara i.

Känner mig väldigt kluven i denna fråga. Tycker väll ingen skall behöva vara hemlös utan att vi i kommunen/samhället skall ha olika lösningar beroende omständigheter. Vi måste ha resurser till att hjälpa och det skall inte grundas på kommunens ekonomi!

Den fria viljan är något vi anser är viktigt att hålla på, men till vilket pris och vilken gräns. Är det okej att någon fryser ihjäl bara för att den inte vill ha hjälp? Jag tycker inte det utan i bland behöver kommunen ta obehagliga beslut för att det är det bästa för medborgaren!

Tankar om och kring begravningars svåra beslut

Begravningsbyråerna omsätter minst 2 miljarder kronor i Sverige som fördelas på kyrkogårdsförvaltningar och ca 750 begravningsbyråer (enligt: http://densistavilan.se). Kanske beror det på att valen och prissättningarna varierar och som ”kund” är det svårt att jämföra. Att i den svåra stunden välja vilken byrå man skall vända sig till är otroligt svårt. Ofta går man på vad andra rekommenderar.

Har precis gått igenom ett avslut av min mor och har en massa tankar kring hur det är, just i denna svåra stund. Jag är nöjd med den byrån vi valde. MEN jag är också förvånad över hur de tar ut olika priser för olika tjänster som man (i alla fall jag) trodde ingick.

Helt slumpvist har jag nu ringt fyra olika begravningsbyråer för att höra hur de prissätter just de tjänster som jag reagerade mest på.

  1. Tar man extra betalt för att sätta på den avlidna egna kläder?
  2. Tar man extra betalt för att frakta blommorna från kyrkan till graven?

Att lägga den avlidne i kistan kallas kistläggning och att klä och bädda ner den avlidne kallas svepning.

Den begravningsbyrå vi valde hade ett grund pris där det ingick kistläggning och svepning. MEN ville vi att mamma skulle ha på sina egna kläder kostade det 750: – Just i stunden när vi syskon satt där tyckte vi att, självklart skall mamma ha sina kläder på sig och reagerade inte nämnbart på priset! Kunde inte tänka mig att mamma inte skulle ha egna kläder, det fanns liksom inte i min världsbild.

De slumpvalda begravningsbyråer som jag ringt hade samtliga ett pris för både kistläggning och svepning. Ville man ha egna läder till den avlidna så ingick det.

När det gäller fråga två om att ta betalt för frakten mellan kyrkan och graven med blommorna. Så beror det lite på vilken kyrkoförvaltning man har, eftersom det finns regler om vart blommorna efter en begravning får ligga. Men om de fraktade blommor så sa de alla att då gällde milersättning. Vi fick betala 650: –

Visst kan det låta som små summor i det stora hela men jag känner ändå att det är ju just dessa små summor som gör att det blir så mycket pengar när man pratar om begravningar och dess kostnader. Det gäller verkligen att veta innan vad som är brukligt när det gäller prissättningar.

Visserligen är denna mini undersökning inte på något sätt vetenskaplig men den har lärt mig att andas mellan handling och beslut.

Ko-vändning, går det?

Ibland händer saker och tankar får sig en snurr. I dag när jag hörde på nyheterna om att vi äntligen vänt i opionsiffrorna och att det är på väg upp igen för socialdemokraterna, enligt en undersökning från Sifo som presenteras på Svenska Dagbladet (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lofven-gav-s-ett-rejalt-lyft_6862777.svd) i dag. Jag hoppas och tror att det från och med nu bara kan gå uppåt och att vi 2014 vinner valet igen!

Men samtidigt har tv4 nyheter en intervju med Maria Wetterstrand där hon tror att de i Miljöpartiet kan ha svårt för att sammarbeta eftersom Löfven har tankar om att bygga nya kärnkraftverk för att ersätta de gamla. Hon säger att hon inte tror att man från ena dagen till andra kan svänga med åsikter och ändra sig.

Detta får mig osökt att tänka på Kungälv och vårt politiska läge där tidigare moderaten Maria Källberg lämnar sitt parti och går över till MP (http://www.kungalvsposten.se/maria-kjellberg-lamnar-m-for-mp). I ett nafs så blir hon invald till Kommun Styrelsen och tar då plats som Miljöpartist! I mina ögon är det verkligen en ”ko-vändning”. Nu känner jag inte Maria så jag kan ha helt fel (vilket jag hoppas) hon kanske axlar Anders Hellings början på kampen om miljöfrågorna i kommunen alldeles ypperligt. Hoppas även att vi kan sammarbeta om vissa frågor så att våra gemensamma tankar går att genomföra. För visst är det så att även vi socialdemokrater tänker på miljön och arbetar för att våra barn kan ha en framtid!