Dagens blogg får handla om något som jag har fått lite frågor om på sistone. Vad är egentligen Tolkförmedling Väst och vad gör man där?
Jag sitter som Kungälvs representant i direktionen för Tolkförmedling Väst. Det låter kanske inte som det mest självklara politiska uppdraget, och jag kan förstå att man undrar vad det egentligen innebär.
Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund där Västra Götalandsregionen och ett stort antal kommuner, däribland Kungälv, är medlemmar. Uppdraget är framför allt att se till att medlemsorganisationerna har tillgång till professionella språktolkar när det behövs.
Och det behövs på betydligt fler ställen än man kanske först tänker på.
Sjukvården är förstås en stor användare av tolkar, men tolkar behövs också inom exempelvis socialtjänsten, skolan och andra kommunala verksamheter. Just skolan ligger förstås lite extra nära mig eftersom jag själv arbetar där.
Vi kan till exempel behöva tolk i kontakten med vårdnadshavare, vid utvecklingssamtal eller andra viktiga samtal kring ett barn. Som lärare behöver jag veta att det jag säger verkligen blir förstått. Men lika viktigt är det åt andra hållet. Vårdnadshavaren ska kunna ställa sina frågor, berätta och uttrycka sina tankar utan att språket står i vägen.
Det handlar alltså inte bara om att översätta ord. Det handlar om möjligheten att förstå och bli förstådd.
När man hör ordet tolkförmedling kanske man föreställer sig ett kontor där någon sitter och ringer runt efter en lämplig tolk. Men verksamheten är betydligt större än så. Tolkförmedling Väst förmedlar väldigt många uppdrag på en mängd olika språk. Tolken kan finnas med på plats, men många uppdrag genomförs också på distans via ljud eller bild. Dessutom arbetar verksamheten med översättningar.
Bakom allt detta finns förmedling, teknik, kvalitetssäkring, rekrytering och utbildning av tolkar. Det är en verksamhet som de flesta av oss kanske inte tänker särskilt mycket på förrän den dag vi behöver den.
Men vad gör då vi politiker i direktionen?
Nej, vi sitter förstås inte och bestämmer vilken tolk som ska skickas till vilket uppdrag. Vårt uppdrag handlar om den övergripande styrningen. Det innebär bland annat ekonomi, mål och uppföljning, men vi pratar också mycket om visioner, utveckling och framtid.
Och där tycker jag att det blir riktigt intressant.
Hur ser framtidens tolkförmedling ut? Behoven i samhället förändras, allt fler uppdrag kan genomföras på distans och den tekniska utvecklingen går snabbt. AI har också börjat göra entré inom området.
Samtidigt finns det viktiga frågor att fundera vidare på. Hur säkerställer vi kvaliteten? Hur ser vi till att det finns utbildade och kvalificerade tolkar? När fungerar tekniska lösningar och när behövs den mänskliga tolken? Och hur använder vi resurserna på ett klokt sätt?
För min egen del blir uppdraget lite speciellt eftersom två av mina världar möts. I ena stunden sitter jag som politiker och diskuterar verksamhet, utveckling och framtidsfrågor. I den andra står jag i klassrummet och kan se den praktiska betydelsen av att en skola faktiskt kan få tillgång till en tolk när kommunikationen med ett hem kräver det.
Det tycker jag också säger något om hur mycket som pågår i våra kommuner och regionen utan att vi alltid tänker på det. Vissa verksamheter märker vi knappt av förrän vi själva behöver dem.
Tolkförmedling Väst kanske inte är det som diskuteras mest runt fikabordet. Men bakom namnet finns egentligen något väldigt grundläggande och viktigt:
Att människor ska kunna prata med varandra, förstå varandra och få möjlighet att göra sin egen röst hörd.
