I dag måste jag bara berätta om vårt barnbarn Otto. Han föddes den 10 mars och är redan en liten personlighet.
I eftermiddag plingade det till i telefonen. Meddelandet löd:
“Hej! Otto undrade vad ni skulle äta i dag? Kram.”
Jag och Björn tittade på varandra och tänkte att det där var ju en ganska tydlig hint. När barnbarnet hör av sig och undrar vad som står på menyn finns det egentligen bara ett alternativ. Fram med grillen!

Jag ringde Isabella och sa:
– Hälsa Otto att det blir grillat. Om han vill får ni gärna komma hit och smaka.
Svaret blev ja, och plötsligt förvandlades en helt vanlig eftermiddag till en spontan grillkväll. Det är faktiskt ofta de oplanerade stunderna som blir de allra bästa.
Nu ska väl sanningen fram. Otto fick inte direkt hugga in på grillspetten. Han fick nöja sig med bröstmjölk. Men vem vet… kanske hade den fått en liten antydan av grillkväll ändå? Lite rökig eftersmak, kanske?
Det bästa var ändå att få mysa, skratta och umgås en stund extra. De där ögonblicken går inte att planera, de bara händer. Och det är nog precis därför de blir så värdefulla.
Fast en sak funderar jag fortfarande på…
Hur kan en liten kille som bara är några månader gammal redan ha lärt sig att skicka sms för att kolla vad mormor och morfar ska äta?
Tänk vad barn utvecklas snabbt nuförtiden! 😂❤️
