Det är onsdag kväll och jag försöker sammanfatta de första dagarna med eleverna.
Två dagar.
Vi har alltså bara haft två dagar tillsammans.
Ändå känns det nästan som om vi hunnit med en hel vecka.
Vi har letat efter våra namn och tränat på att känna igen dem. Eleverna har skrivit sina namn, vi har börjat med kartläggningen och målat våra startuppgifter. Vi har lyssnat på sagor, tittat på UR Play och pratat om hur det kan kännas att börja skolan.
För visst kan det pirra i magen.
Man kan vara glad, förväntansfull, nervös, lite rädd eller alltihop på samma gång.
Vi har lekt ute, haft lekgrupper, gjort mängder av samarbetsövningar, lärt oss nya ramsor och sånger och räknat. Vi ramsräknar, räknar tillsammans och räknar med hela kroppen.
Och så tränar vi på rutiner.
In i klassrummet. Ut ur klassrummet. Från en aktivitet till en annan. Samlas. Lyssna. Vänta. Hitta sin plats. Komma ihåg vad man ska göra.
Det där som kanske ser så enkelt ut utifrån, men som faktiskt är ett jättestort lärande när man precis har börjat i förskoleklass.
Och mitt i allt detta har vi ett ägg.
I tisdags dök det upp.
Ingen vet riktigt vad som finns där inne.
Eleverna fick fundera, måla och skriva vad de tror att ägget innehåller. Fantasin fick flöda fritt.
Och idag hände något nytt.
Det kom ett brev.
Från mamman till den som finns i ägget.
Det visar sig att där inne finns en Gronk.
Imorgon ska eleverna få måla hur de tror att en Gronk ser ut. Och det fina är att ingen kan göra fel.
För ingen vet hur en Gronk ser ut.
Gronkar kan se ut precis hur som helst. En Gronk behöver inte se ut som någon annan Gronk.
Och där någonstans finns egentligen tanken bakom mycket av det vi ska arbeta med under den här terminen.
Vi är olika.
Vi ser olika ut. Vi kan olika saker. Vi tycker om olika saker. Någon lär sig snabbt på ett sätt och någon annan behöver ett annat sätt.
Och det är precis som det ska vara.
Man behöver inte vara likadan för att höra ihop.
Det viktiga är att vi är snälla mot varandra, hjälper varandra och låter varandra vara de personer vi är.
Det temat kommer att få lysa igenom hela vår termin. Gronk kommer att hjälpa oss på vägen, även om eleverna ännu inte riktigt vet vad som väntar.
Och eleverna då?
Wow.
Jag säger bara wow.
Vilka elever. Vilken klass.
Vilken tur jag har!
Det är intensivt. Det är tusen saker att hålla reda på samtidigt och ibland känns det som om jag nästan får dåndimpen.
Men mitt i allt det där gäller det att stanna upp en liten stund och faktiskt se lärandet.
För det händer hela tiden.
Och vi har bara gått två dagar i skolan.
Undrar just vad som hinner hända innan fredag?
brogrenstankar 