Motion ang:
FörskoleklassLÄRARE ska ha samma arbetsmiljö som grundskollärarna i Kungälvs kommun
Efter att ha arbetat som förskoleklasslärare under några år i Kungälvs kommun förvånades jag över vilka arbetsmiljöskillnader det är på de olika kommunala grundskolorna i kommunen.
Vi har helt olika arbetsmiljö och allt tyckts beror på vilken rektor man har och dennes förståelse för yrket och dess arbetsbelastning.
Skillnaderna i arbetsmiljön som kan vara i Kungälvs kommun är;
- Arbetstid i förskoleklass
- Arbetstid på fritids
- Den totala arbetstiden med elever
- Planeringstid
- Tänk kring vad som ingår i planeringstiden (utbildning, lektionsplanering, utvecklingssamtal, inskolningssamtal, mm)
- Vilken arbetskategori man tillhör (skola eller fritids)
- Om man räknas som lärare eller fritidspersonal
- Antal elever i förskoleklass
- Antal ansvariga pedagoger/klass
- Möjligheten att gå på toa under dagen
- Möjlighet att ta ut rast
- Tillgång till vikarie vid sjukdom eller ledighet
Förskoleklass är i dag frivillig skolform men i stort sätt alla sexåringar väljer att gå ett år i förskoleklass. I förskoleklass följer vi läroplan för förskoleklass (https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskoleklass/laroplan-for-forskoleklassen-1.255643). I den står att vi har strävansmål för alla elever och att vi ska möta eleven där den är när den kommer från förskolan. Strävansmål är ett mål som man siktar mot, att det enbart är strävansmål i förskoleklass beror på att förskoleklassen är en frivillig skolform och inte obligatorisk som grundskolan är.
Det är ofta stor skillnad på eleverna. Några kan redan läsa medan andra inte kan skriva eller känna igen sitt namn. Några behöver hjälp med att ta på sig kläder, gå på toa, mm medan andra är helt självgående. Det har ingen betydelse var eleven är i kunskaps-skalan när den kommer till förskoleklass, vi pedagoger anpassar så att alla kan och får vara med i verksamheten.
Något som har förändras under de senaste åren är elever med annat modersmål och som inte kan det svenska språket. Detta beror främst på att de är nyanlända och inte bott i Sverige så länge. De pratar ofta inte svenska i hemmet utan får bara det svenska språket i skolan vilket kan vara för lite för att klara av att följa med i förskoleklass/skolan. För några år sedan fick man hjälp med tolk och extra modersmål/fadersmål men detta är borttaget sedan något år tillbaka i förskoleklass. Det är en stor utmaning att ha elever som är sex år men ligger på en treårings språkliga förståelse och ordförråd.
Det gäller att lägga verksamheten så att alla elever utmanas på sin nivå. Det är inget man gör utan planering och förberedelse utan kräver att man som pedagog vet vad man gör. Dessutom krävs det efterarbete och reflektion så att man lägger vidare planering på rätt nivå efter varje individ.
Den möjligheten finns tyvärr inte alltid, allt beror på vilken skola du arbetar på i Kungälvs kommun. Det borde inte vara någon skillnad för oss förskoleklasslärare, vi borde ha samma pedagogiska arbetsmiljö som grundskolelärarna i kommunen.
Regeringen har ett förslag som ligger att förskoleklass skall vara obligatoriskt. Vad händer då med oss förskoleklasslärare? Skall vi då fortfarande ha ett ben i skolan och ett på fritids?
Vi Socialdemokrater säger att man skall göra rätt från början, här är ett område som är kvar att åtgärda.
Därför föreslår jag att:
Kungälvs kommun ser över skillnaderna för förskoleklasslärarna i kommunen och att de får samma arbetsmiljö och möjligheter som grundskollärarna i Kungälvs kommun.
Fritänkande Socialdemokrat
Ulrica Brogren
Fullmäktigeledamot (S) Kungälv
brogrenstankar 