Den 12/12-12 är nu ett speciellt datum ur många olika aspekter. Dels var det min pappa Ottos födelsedag. Han skulle blivit 92 år. Men det är också den dagen då socialstyrelsen skickade sitt beslut gällande ärendet om min mamma Kerstin Fredmans tragiska bortgång 21/1-12. Min mamma bodde på Morängatans äldreboende i Göteborg och under hennes vistelsetid på detta boende hade vi många klagomål angående brister i vård och omsorg. Läs mina tidigare blogginlägg om detta:
- Lex Sara anmälan (https://brogrenstankar.wordpress.com/2012/02/28/lex-sara-anmalan/)
- Tack alla för stödet jag fått (https://brogrenstankar.wordpress.com/2012/03/13/tack-alla-for-stodet-jag-fatt/)
- En fråga till socialminister Göran Hägglund (https://brogrenstankar.wordpress.com/2012/11/05/en-fraga-till-socialministern-goran-hagglund/)
Nu äntligen har vi fått svar på den enskilda anmälan vi skickade in 13/2-12 till Socialstyrelsen. Men att det skall ta tio månader för ett svar känns minder bra. När det gäller sådana här alvarliga saker borde det verkligen gå betydligt fortare anser jag. Undrar just vad vår socialminister Göra Hägglund anser att en skälig väntetid på svar är?
När vi förstod att boendet inte själva skulle gå vidare med vårt ärende angående mamma gjorde min syster en skrivelse från oss anhöriga. Vi ville på det sättet få bekräftat att boendet agerat fel när det gäller vår mor.
Göteborgs kommuns egen utredare tyckte inte det fanns allvarliga missförhållanden. Detta trotts att vår mamma blev liggande på golvet, troligen i flera timmar. Hon var blå slagen och hade otroligt ont. Larmet fungerade inte eftersom ”någon” dragit ut larmsladen ur väggen. Vår mamma dog knappt ett dygn efter hon kommit till sjukhuset. MEN detta ansågs inte som tillräckliga skäl för en lex Sarah anmälan.
Svaret från socialstyrelsen är på 7 sidor! Texten är inte alldeles lätt att förstå och jag tycker de är lite ”mesiga” i sitt svar, eftersom de inte ställer någon ansvarig chef till svars. Däremot anser de att flera av de saker vi tagit upp i anmälan är allvarliga och att boendet har gjort fel och har brustit i vård och omsorg.
I utredningen som gjorts av kommunen har det kommit fram att det inte finns några larm repriserade sedan 17/1-12! arbetsgivaren anser att personalen borde ha reagerat på detta då vår mamma larmade upprepade gånger/dag. Att larmet inte fungerat anses ”… allvarligt och skulle ha kunnat utgöra en risk som kunnat innebära att det fått konsekvenser för NN:s liv och hälsa.” Däremot går det inte att bevisa om det larmet kopplats ur av oaktsamhet eller försummelse av personal.
Socialstyrelsen ser samma händelser med lite andra ord. Socialstyrelsen anser att det är anmärkningsvärt att personalen inte reagerat på att mamma inte larmat under flera dagar. Likaså att ingen märkt att huvudkopplingen till larmet varit utdraget, detta är en aktiv handling och inget som kan ske av ”misstag”. Socialstyrelsen anser inte att de kan uttala sig om denna försummelse kan fått konsekvenser för mammas liv och hälsa MEN ”det kan i vart fall inte uteslutas.”
Socialstyrelsen anser också att det är anmärkningsvärt att boendet inte samanställt, analyserat och sett mönster i de upprepade fallrapporterna som skrivits på mammas upprepade fallskador. Att inga åtgärder gjorts är en brist enligt socialstyrelsen.
Som sagt sida upp och sida ner, får vi som anhöriga bekräftelser på det vi redan visste men ingen ansvarig på Morängatans boende ville medge. Morängatans äldreboende i Göteborg var inget bra boende för vår mamma, men när vi fattade det var det redan för sent.
Kommunen säger att missförhållanden inte kan på visas, socialstyrelsens anser att det inte kan uteslutas att det påverkats mammas liv. Vi vet att det påverkade eftersom vår mamma dog!
Jag hoppas innerligt att det blir ett uppvaknade för beslutande politiker och att man tar till sig socialstyrelsens rapport och åtgärdar det som har ålagts dem. Inte för att det hjälper vår mamma. Men det kan finnas andra!
brogrenstankar 