När jag cyklade till jobbet i morse såg jag en älg på håll. Stannade cykeln och lät den gå över vägen lite längre bort.
Tänkte som så att ”det kan ju vara skönt att slippa ha den bakom mig”. Men när jag cyklade vidare upp för backen (en STOR och LÅNG backe). Såg jag i ögonvrån något stort komma lunkande efter mig. Då hade älgen gått över vägen igen och bestämt sig för att ta samma väg som mig. Jisses vilken fart jag fick, tramporna gick febrilt och den kondis jag trodde jag hade fanns inte alls!
Älgen har inga svårigheter att hålla mitt tempo plus att han ökar takten och kom allt närmare. I detta läge börjar jag fundera vilka alernativ jag hade. Skulle jag kasta mig av cykeln och springa in i skogen eller hur i hela friden skulle jag komma undan?
Då plötsligt sker undret, älgen byter håll! Han lunkar in i skogen medan jag fort sätter upp för backen och till jobbet.
Hjärtat började så småningom komma i normal takt och när jag kom till jobbet kunde jag åter berätta om möte med en älg.
Detta råkar nu vara andra gången jag möter på älgar när jag går till jobbet.
Förra gången kom en polisbil och körde mellan mig och älgen. Den gången hade jag ställt mig bakom ett staket som vägarbetarna använder, för att man inte skall gå där de jobbar. Insåg först efteråt att det inte skyddade mig speciellt mycket eftersom herr älg lätt går över dessa staket.
Min slutsatt är att jag tycker man borde skjuta av fler älgar, speciellt i centrala Kungälv. Tycker inte alls det känns tryggt med dessa djur alldeles in på husknuten. Märk väl jag bor mitt i centrala Kungälv.
Älgar är fina, men då skall de vara i skogen!
Kanske någon av er skrattar men jag lovar det är inte als roligt att bli jagade av dessa fyrbenta djur.
brogrenstankar 