Att tolka bokslut och vilka siffror som skall visas, är verkligen en värld helt för sig själv. Att förstå är inte lätt trotts att vår chefsekonom gör en mycket pedagogisk presentation och förklarar både med bilder och text.
Har nu lärt mig två nya ord, fullfonderingsmodellen och balansresultat. Beroende på vilken av de två modellerna man använder, så får man mycket skilda resultat på kommunens ekonomi.
Enligt fullfonderingsmodellen går kommunen -68,3 miljoner back. Men enligt balansresultat går kommunen 4,1 miljoner plus.
Fattar verkligen inte hur man som politiker skall kunna fatta beslut på sådana grunder. Jag menar att har man en skuld så måste man ju betala den!
Det hjälper ju inte att lyfta bort en del, vilket man gör när det gäller balansresultatet. Då tar man bland annat bort pensionsskullden.
Detta började man göra redan 1998 då det infördes ett krav på att kommunernas budgetar skulle vara i balans, som man sa. Många kritiska röster har hörts sedan dess eftersom man tycker att det kan ge falska förhoppningar om att kommunens ekonomi ser bättre ut än den gör.
Om man i stället använder sig av den så kallade fullfonderingsmodellen så skall alla pensionsskulder vara med räknad vilket lätt gör att det blir minus i kommunens ekonomiska resultat. Detta borde kallas god revisionssed och följas i kommun och lansting så att alla kan förstå hur ekonomin egentligen ser ut!
Jag som kommun anställd skulle känna mig sviken om kommunen visar ett plus resultat när jag slitit under hela året och inte fått tilldelat de resurser som behövts. Utan gått på ”knäna” och försökt att spara på kostnaderna. Men redovisar kommunen ett miljonbelopp på att det är minus i kassan så har jag större förståelse för varför jag och mina kolleger behövt spara på inköp och vikarier.
Kan bara konstantera att ekonomi och hur man skall/bör redovisa bokslut är allt annat än lätt!
brogrenstankar 