Ibland behöver man bli påmind. På fb är jag med och får information från en grupp som kallar sig ”vi som inte tänker rösta på Alliansen i valet 2014” dagligen får man lite olika information om saker som gjorts eller andra fakta från Alliansens påhitt.
I morse låg ett dokument som visar moderaternas historia från 1904 då de sa NEJ till allmän rösträtt, detta parti som i dag kallar sig ”nya arbetarpartiet”. Då ville man inte ha med den vanliga arbetaren utan det var få förunnat att få rösta. Tack och lov fick vi socialdemokrater igenom att alla skulle få rösträtt oavsett ekonomisk situation och kön. 1921 var första gången med allmän rösträtt. 1921 ligger hyfsat nära i tiden, men ändå så långt borta.
Listan på alla NEJ de röstat på som gäller förbättringar för ”arbetaren” och den vanliga svensken är lång. Ändå säger de nu att de är ”nya” i sitt tänk. Undrar om man som parti kan förändra sig så totalt? Det handlar om den inre kärnan och inte bara det ytliga. Tyvärr har människan en fantastisk gåva, att glömma och gå vidare men nu tror jag det kan vara bra att syna i sömmarna och se verkligheten. Vi har i dag ett samhälle där allt fler lever på existensminimum. Barnfatigdomen sprider sig och kommunernas ekonomiska stöd till människor som inte klarar av de vanliga ekonomiska kostnaderna ökar månad för månad. Allt fler blir arbetslösa och Sverige är på väg in i en ny kris. Då hjälper inte Fas3 eftersom det inte leder till riktiga jobb utan bara sysselsättning utan riktig lön!
MEN i dagarna har det kommit ut ett förslag från Alliansen att om man har ekonomiskt stöd från kommunen så får man jobba och då behålla 75% av det man tjänar innan man drar ner på det ekonomiska stödet. Kan ju vara bra och jag hoppas att det kan hjälpa någon/några att börja jobba och känna att det ger något.
1923 röstade moderaterna NEJ till åtta timmars arbetsdag först 1971 fick socialdemokratin igenom 40 timmarsvecka. Då var jag ett år, inte längesedan alls, ändå så glöms kampen bort. Att vi S-kvinnor kämpar för 6 timmars arbetsdag och hoppas på att det kan bli en verklighet för en heltid känns helt rätt.
Då hade fler fått möjlighet till arbete och vi hade kunnat ha en fritid med friskvård och mått så mycket bättre. Inbillar mig att det hade löst mycket av våra sociala problem med barn och ungdomar. Vi vuxna hade haft tid!
Glöm inte historia, vi behöver utveckla välfärden inte nermontera. Vi behöver ny regering 2014!
brogrenstankar 
Bra skrivet. Jag, med flera är besvikna på att S har närmat sig M när det gäller mycket. Göran Persson satte exempelvis miljöfrågorna i prioritet en gång i tiden, för att sedan vända och motverka miljöarbete. 6-timmars arbetsdag är helt klart något som bör införas, helst igår. Jag går längre och vill ha medborgarlön så att bidrag och a-kassa inte länrge är rena byråkratiska utgifter som kräver att de som ska få pengar måste förnedras innan de kan betala hyra och mat…
Tyvärr ser jag inte längre S som ett arbetarparti. Skillnaden mellan S och Alliansen är på flera viktiga håll så hårfin att man måste vara väldigt insatt i deras politiska åtaganden för att kunna skönja någon egentlig skillnad – tycker jag…
Jag förstår din tvekan, men tycker du det finns något annat alternativ? Det är tillsammans vi kan bli starka och förändra! Välkommen att göra skillnad 🙂
Till S tycker jag att det finns alternativ. Just nu känns det som ett spretigt parti där en del arbetar för sociala rättvisor, andra för genus, somliga för marknaden och andra för arbetslinjen. Däremot känns det som att det är interna strider som bestämmer vem det är som kommer att vinna. Sen är det väldigt tunt kring miljöpolitik med vaga ord och svävande satsningar. Kanske är det Göran Perssons initiering till en ekologisk utveckling inför valet 98 och sedan lappkastet som ligger kvar, men ja, jag tycker att det finns alternativ till S (faktiskt till alla riksdagspartier, men du representerar ju S så det är därför jag skriver det), även om det i dagsläget inte ser ut som att alternativen kommer att få så mycket makt inom överskådlig tid.
Skulle S sluta käbbla inbördes och istället verka som en enhet så skulle det finnas en trygghet. Partiet är dock så stort att det inte är helt olikt labiliteten hos en ”allians”… Bara mina tankar…
Visst är det så att det finns inre stridigheter men tyvärr är det inte bara inom S som det finns utan alla politiska partier med mer än en medlem har nog det. Främst beror det på att vi har demokrati, vilket innebär att allas röst är lika mycket värd.
Vi i socialdemokratin är noga med att våra beslut skall vara demokratiska och att alla kan vara med och tycka. Sedan röstar vi och majoritetens val vinner. Detta medför att det blir högt i tak och så även ”stridigheter”.
Men jag som nu sitter i kommunstyrelsen har sätt hur de andra partierna gör och är förvånad över hur besluten går till. Många av de andra partierna har inte medlemsmöten utan tar beslut allt efter vad de själva tycker. Där av följer inte besluten hela vägen utan ofta ändras det beroende på vem som sitter med på mötena.
Precis som du skriver är vi ett stort parti med många frågor och det kan nog verka ”spretigt”. Vår tanka är väll att man som partimedlem skall kunna vara med oavsett vilken fråga som man är intresserad av. Ofta beror intresset på var i livet man står vilket gör att vi har medlemmar i alla åldrar.
Men jag får känslan av när du skriver att du redan vet allt detta. Tycker du har kloka tankar och jag tackar för att du delade med dej. Jag fick ett annat perspektiv och det är jag glad över:)