Som förskolepedagog på en avdelning med barn 1-3 år har man fler sjukdagar än vad som är genomsnittet för en arbetare. Är man dessutom ny i yrket har man under första året än fler sjukdagar. Enligt Kungälvs kommuns årsredovisning för 2011 så är kommunens sjukfrånvaro fortsatt låg trotts att det ökat något sedan 2010 årsredovisning. Man skriver också ” I arbetet med äldre, sjuka och barn är risken både att smitta och smittas hög. Det är i dessa verksamheter som sjukfrånvaron är högst och det sammanfaller med att det är kvinnodominerade yrken” (http://www.kungalv.se/upload/Kommunfakta/%c3%85rsredovisning%202011/%c3%85rsredovisning%202011/webb_arsredovisning_2011_2.pdf).
Karensdag får man första dagen på en sjukperiod. Kommer man tillbaka till jobbet, men insjuknar inom fem dagar får man ingen ny karensdag. Man kan max få tio karensdagar/år. Om du ofta blir sjuk kan man ansöka från försäkringskassan om sjuklön från första dagen (http://www.ptk.se/Vad-hander-nar-jag/blir-sjuk/Karensdagar/).
Men det är också så att det är kommunen som arbetsgivare som väljer om man skall ta ut en så kallad karenssjukdag från sina anställda. Det finns företag som inte lägger karensen under de första två veckorna utan att försäkringskassan tar ut den när de tar över sjukersättningen. Är detta något som Kungälvs kommun som arbetsgivare skulle kunna ta efter?
Att arbeta inom förskolan innebär att man som personal utsätts för många olika smittor (magsjuka, feber, springmask, halsfluss, förskyllning, mm). Dessa smittor gör att vi behöver vara hemma för att inte smitta ner barnen eller arbetskamrater.
Magsjuka är ju en klassiker, där säger vi att föräldrar skall vara hemma med sina barn minst 48 timmar efter sista symtom. Vi ber även att om någon i familjen är sjuk i magsjuka så önskar vi att barnen är hemma. Men hur är reglerna om vi som är anställda har familjemedlemmar som är sjuka i denna hemska baskilusk, ska vi vara hemma då? Vem betalar vårt bortfall av lönen då?
Som förskolepedagog har man en frånvaro på 16.45 dagar/år detta kan jämföras med politiker/högre ämbetsmän som har en genomsnitsig frånvaro på 2,44 dagar/år (http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?td=20110312&art=610&tem=25). Är det detta som ligger som grund när kommunen bestämmer reglerna för sjukersättningen gällande karensdagen? Hade det sett annorlunda ut om de som bestämmer hade haft liknande situation?
Jag föreslår att man inom kommunen gör en utredning på hur karensdagen slår på oss som arbetar med människor. Kan man genom avtal mildra den ekonomiska konsekvensen det innebär att ha karensdag varje gång man åker på smitta?
brogrenstankar 